Syftet med detta arbete är att få kunskap om hur träblåspedagoger som undervisar på flera olika träblåsinstrument ser på sin arbetssituation och sina roller som musiker och lärare i olika instrument. Studien har genomförts med hjälp av semistrukturerade kvalitativa intervjuer av tre träblåspedagoger som undervisar i tre eller fler träblåsinstrument. Resultatet visar att träblåspedagogerna upplever att de har kompetens att genomföra sitt uppdrag och trivs med variationen det innebär att undervisa i flera olika instrument. Men det kan också vara betungande att ha många instrument att hålla koll på och vara i form på, och ibland brister förståelsen från kollegor och chef för vad det spretiga uppdraget som träblåspedagog faktiskt innebär.
Nyckelord: träblås, träblåsundervisning, multiinstrumentalism, ramfaktorer, lärarförutsättningar
Handledare: Susanna Leijonhuvud
Natalia Markova
Syftet med denna uppsats är att få en förståelse för hur olika pianolärare arbetar med elevers kreativa tänkande. Vilka faktorer påverkar lärarnas användning av olika verktyg och deras val av metoder i undervisningen. Denna uppsats grundar sig på ett sociokulturellt perspektiv. Jag kommer att definiera vad kreativitet är samt beskriva forskningens synsätt på kreativitet. Därefter presenterar jag några pedagogiska system som har haft inflytande på modern pianoundervisning. Jag kommer även skriva om olika pedagogiska synsätt på kreativ musikundervisning. För att uppnå syftet med arbetet använder jag mig av observationer samt kvalitativa intervjuer med fem pianopedagoger. För att få tillräckligt med information för denna undersökning var jag på besök hos fem pianopedagoger. Resultatet visar att det är pedagogens komplexa arbete som bidrar till utvecklingen av elevens kreativa tänkande. Resultatet i denna studie skulle kunna användas av pianopedagoger som ett exempel på hur man kan utveckla elevens kreativa förmåga och ge pedagoger nya idéer och, kanske, motivera till egen kreativ utveckling.
Nyckelord: Kreativitet, pianoundervisning, fantasi, pedagogik, upptäckande
Handledare: Susanna Leijonhuvud
Fredrik Sjöström
Studien syftar till att undersöka och förstå hur kön och normer tar sig uttryck i läromedel för elgitarr och hur ett normkritiskt perspektiv på könsrepresentation kan användas för att främja en mer inkluderande undervisningsmiljö inom elgitarrundervisning. Detta undersöks utifrån frågeställningarna ”Hur ser könsrepresentationen ut i tryckta läromedel för elgitarr?, Hur är tryckta läromedel som riktar sig till elgitarr utformade med avseende på musikalisk kunskapsutveckling? och Hur kan läromedel för elgitarr utformas med ett normkritiskt perspektiv på könsrepresentation?”. I min undersökning har 16 läroböcker analyserats utifrån ett normkritiskt perspektiv på könsrepresentationen i innehållet. Studien genomfördes med en iterativ metod, vilket innebar att arbetet bröts ned i upprepade cykler av planering, utförande, utvärdering och justering. Detta möjliggjorde anpassning av metod, utvärdering av resultaten och nödvändiga justeringar under arbetets gång för att uppnå en fördjupad förståelse och mer utvecklade svar på studiens frågeställningar. Studien och dess upplägg är presenterad i tre delar; analys av befintliga läromedel, analys av läromedlens musikaliska progression, läromedel för elgitarr utformat med ett normkritiskt perspektiv på representation av kön. Resultatet av den första analysen visar på tydlig skillnad i hur män och kvinnor representeras i de läromedel som analyserats då det i de sammanlagt 241 låtexemplen endast sex elgitarrister var kvinnor. Den musikaliska analysen visar en progression i läroböckerna från grundläggande till mer avancerade tonala och rytmiska element, dynamiska omfång och uttrycksmässig klangfärg. Denna progression används sedan för att föreslå utformningen av ett nytt läromedel, framtaget med ett normkritiskt perspektiv på könsrepresentation där endast låtar med kvinnliga elgitarrister och kompositörer presenteras för att utmana den genusnorm som identifierats i analysen av befintligt läromedel. Jag hoppas att detta arbete kan bidra till ökad medvetenhet kring dessa frågor samt inspirera blivande och verksamma gitarrpedagoger att arbeta mer normkritiskt och inkluderande.
Nyckelord: elgitarr, normkritik, genus, läromedel, musikpedagogik
Handledare: Susanna Leijonhuvud
Annelie Arffman
Syftet med den här studien var att undersöka hur logonomer väljer ut och använder texter som pedagogiskt verktyg i det röstpedagogiska arbetet. Min frågeställning utgick från min egen lärandeprocess i ämnet som logonomstudent. I studien belyses fenomenet mer med en filosofiskt betraktande ansats än med ett metodologiskt perspektiv. Men studiens resultat kan i förlängningen leda till nya pedagogiska idéer och förhållningssätt kring text och röst. Jag gjorde kvalitativa intervjuer med tre yrkesverksamma logonomer. I anslutning till intervjuerna gjordes även en kort interaktion där informanterna presenterade ett urval av sina texter som jag provade att läsa. I studien intresserar jag mig för hur texten framställer sig själv, texten som artefakt, som materialitet och vad texten erbjuder i form av mening och handling för logonomen, vilket förstås genom begreppet affordance från Gibsons ekologiska teori. Ett affordance är synonymt med de erbjudanden som naturliga objekt och artefakter erbjuder i form av meningsinnehåll. I min analys använder jag mig även av embodied reading, en ansats där läsning ses som en sammanflätning mellan tolkande handling och fysisk aktivitet i samspel med miljön. I resultatet framstår tre affordances som extra tydliga; texten som relation, texten som stöd för röstens praktiska funktioner och texten som konsterfarenhet. Texten fanns alltid med i informanternas röstundervisning oavsett målgrupp, sammanhang och uppdrag. Informanterna använder sig av olika textgenrer men övervägande av lyrik, varför lyrikens form och väsen får stort utrymme i studien. Texten som bro mellan röstteknik och känsla diskuteras mot bakgrund av tidigare forskning inom ämnet. För att rösteleverna ska kunna tillgodogöra sig textens affordances använder sig informanterna av en pendling mellan övningar och textarbete där det ena förutsätter det andra. Det som överraskade mig var den djupa relation som framträdde mellan informanterna och deras texter och den stora plats som texternas närvaro utgjorde i både rummet och samtalen.
Nyckelord: Affordance, röstens praktiska funktioner, konsterfarenhet, relation, embodied reading
Handledare: Johan Nyström
Studien undersöker hur Popkollo arbetar för tryggare rum. Syftet med studien var att synliggöra didaktiska verktyg för musikpedagoger, även utanför Popkollos verksamhet, att använda sig av för att skapa tryggare lärandesituationer för sina elever. Ett ytterligare syfte med studien var att bidra med olika perspektiv på hur trygghet kan tolkas och förstås, med en förhoppning att därmed också skapa möjligheter för ett bredare deltagande. Studien tog avstamp i frågeställningarna ”Hur arbetar Popkollo för att skapa tryggare rum?” och ”Vilka didaktiska verktyg kan pedagoger applicera i lärandesituationer för att skapa tryggare rum?”. Dessa frågeställningar besvarades genom analys av material från tre olika kvalitativa intervjuer med tre verksamma personer inom Popkollo samt med information inhämtat från Popkollo Handbok (Riksorganisationen Popkollo, 2018). Undersökningens resultat är i linje med lärandeteorin om praxisgemenskap. Analysen av intervjuerna visade även på ett samband mellan delaktighet och trygghet i linje med hur lärandebanan inom praxisgemenskap kan beskrivas. Resultatet synliggjorde 30 stycken verktyg Popkollo använder för att skapa tryggare rum, vilka delades in i tre kategorier; musikdidaktiska verktyg, verktyg för social delaktighet och utvärdering som verktyg. Dessa kan komma att bli relevanta för den enskilda musikpedagogen, för andra musikverksamheter eller för fortsatt vidare forskning om trygghet i förhållande till musikaliskt lärande.
Nyckelord: trygghet, Popkollo, praxisgemenskap, musikdidaktik, normkritik
Handledare: Susanna Leijonhufvud
Daniel Söderbäck
Utifrån kulturskolan Stockholms övergång till att bedriva enbart gruppundervisning har syftet med undersökningen varit att göra en observationsstudie av tre gitarrpedagoger för att se didaktiska verktyg de använder sig av i sin undervisning. Vidare har syftet med undersökningen varit att synliggöra sociala och musikaliska aspekter som framgår av gruppundervisningen. Empirin har analyserats utifrån kategorier tagna ur den allmänna didaktiken som är musikpedagogiskt placerbara och även försökt se förekomsten av mästarlära som traditionellt har använts vid enskild undervisning. Resultatet visar att grupplektionerna är starkt formade utifrån ett mästarlära-format och är välfungerade men inte formade utifrån ett gruppformat med fokus på samspel. Lektionerna framstår som trivsamma men med en låg grad av musikalisk och social interaktion mellan eleverna.
Nyckelord: gitarrundervisning, gruppundervisning, kulturskola, didaktik, mästarlära
Handledare: Ketil Thorgersen
Filippa Thörewik
Syftet med denna undersökning har varit att ta del av sångstudenters definition och erfarenheter kring självständig övning. I studien har semistrukturerade kvalitativa intervjuer med fem sångstudenter genomförts för att ta del av deras erfarenheter och upplevelser. Self-Regulated Learning har använts som teoretiskt perspektiv med utgångspunkten i studenternas medvetenhet gällande övning och utveckling. Resultaten pekar på att studenternas övning ser olika ut och de uttrycker delvis olika definitioner på vad övning innebär. De flesta av informanterna ser övning som en kognitiv aktivitet med ett syfte, oftast gällande repertoar, bara en ser all sångaktivitet som övning. Trots att övning är en självständig aktivitet mellan lektioner så pekar resultaten på hur pedagoger kan påverka övningen och hur studenterna önskar att de blivit undervisade gällande självständig övning. Resultaten visar även på att komplexiteten i begreppet övning inte är befäst hos studenterna. Didaktiska frågeställningar som vad, hur, när, var och varför elever bör öva för att utveckla önskade kunskaper inom sång och musik kan behöva ta större plats i sångundervisningen.
Nyckelord: Sång, sångövning, self-regulated learning, sångundervisning, musikdidaktik.
Handledare: Johan Nyberg