logo

Examensarbete 2021

Sammanfattning

Syftet med denna uppsats är att undersöka sångteknik och sångtekniskt arbete med fokus på själva upplevelsen. Med hjälp av ett fenomenologiskt perspektiv undersöker jag hur sångtekniskt arbete upplevs genom ett förstapersonsperspektiv. Sångteknik betraktas därmed genomgående som ett fenomen i linje med det fenomenologiska teoriperspektivet. Kroppsfenomenologi är en annan gren inom fenomenologin som utnyttjas. Här är utgångpunkten att vi inte har, utan vi är vår kropp. Intresset här ligger vid att se på hela kroppen som sångarens instrument eller sånginstrumentet. Med ett kroppsfenomenologiskt filter är sångaren tillika sitt instrument. Därav titeln på uppsatsen ”Kroppen som sjunger”. Studien avser att bidra med reflektioner kring traditionella sätt att se på sångteknik och sångtekniskt arbete, och vill öppna dörrar för nytänkande inom sångmetodisk forskning. Hur kan en sångpedagog egentligen besitta en expertis över något som upplevs och enbart existerar i upplevarens (sångarens) kropp? Det är nyckelfrågan för detta arbete, varför fenomenologin står för studiens teoretiska utgångspunkt med fokus på nyckelbegrepp som till exempel medvetandets intentionalitet.

Undersökningen är genomförd med en kvalitativ forskningsmetod och fem kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Informanterna består av sångare med erfarenhet av sångtekniskt arbete. De har bakgrund i olika genrer och röstfack, men undersökningen söker en generell essens för fenomenet sångteknik, alltså gemensamma nämnare för den fundamentala upplevelsen av sångtekniskt arbete. Det bestäms inte nödvändigtvis av sångarnas olikheter vad gäller genre eller röstfack. Intervjuerna har transkriberats och analyserats tematiskt med inspiration från Giorgis fenomenologiska analysmetod.

Det som framträder starkast i resultatet handlar om medvetenhet, och som uttrycker sig som omedveten eller undermedveten. Alla informanterna uttrycker betydelsen av medvetenhet och att vara medveten om såväl kroppsliga företeelser som tankemässiga aspekter. De vill ha kontroll men vill samtidigt släppa taget och bara låta sångtekniken ske. De är sin kropp men vill samtidigt styra och ”ha” sin kropp. Medvetenheten framstår som ett skede, ett ”state of mind” men som på samma gång fungerar som ett användbart redskap för det sångtekniska arbetet. En slutsats av studien blir att sånginstrumentet och det sångtekniska arbetet visar sig bestå av en multifunktionell mångtydighet, byggt upp av flera essenser som arbetar i samverkan och samtidigt. Denna samtidighet kan inte undvikas och bör heller inte underskattas utan är en nödvändighet för det sångtekniska arbetet. Sångteknik handlar på så vis om någonting mer, men detta mer är svårt att sätta fingret på exakt vad det är. Det sker i stunden med en slags medveten undermedvetenhet, eller undermedveten medvetenhet.

Nyckelord: sångteknik, sång, sångundervisning, sångmetodik fenomenologi, kroppsfenomenologi, intentionalitet, medvetenhet, undermedvetenhet

Handledare: Tobias Malm

Ladda hem som pdf

Sammanfattning

Studiens syfte var att bidra med en utökad förståelse om villkoren för elevers lärande i den enskilda trumsetsundervisningen. Arbetet ämnar att med ett sociokulturellt perspektiv på lärande, utforska vilka verktyg läraren använder för att försätta undervisningen i en samspelskontext. Mot bakgrund av att trumsetet ofta ses som ett populärmusikaliskt instrument blir frågor om populärmusikalisk autenticitet, och hur samspelet på lektionerna reflekterar musicerandet i ”det verkliga livet” särskilt relevant. Genom kvalitativa intervjuer av fem trumsetslärare har en indelning av deras sätt att kontextualisera sin undervisning, och deras förhållningssätt till samspel uppkommit. Resultatet visar att samspel i enskild trumsetsundervisning kan användas på olika sätt beroende på vilken undervisningskontext som avses. Studiens informanter medierar framförallt tre olika kontexter för samspel i deras undervisning; musiklivskontext, estetisk bildningskontext och fritidskontext.

Nyckelord: lärande, autenticitet, trumset, slagverk, instrumentalundervisning, sociokulturell teori

Handledare: Tobias Malm

Ladda hem som pdf

Sammanfattning

Syftet med studien var att utifrån ett diskursanalytiskt perspektiv undersöka hur tre sångpedagoger, anställda inom kultuskolor i Stockholm, beskrev olika förutsättningar som berörde deras yrkesutövanden. För att uppfylla syftet formulerades tre forskningsfrågor som handlade om att utifrån sångpedagogernas berättelser urskilja diskurser kopplade till yrket samt diskutera vad dessa diskurser skulle kunna ge för bild av detsamma.

I semistrukturerade kvalitativa intervjuer med sångpedagogerna ställdes ett brett spektra av frågor som rörde yrket ur olika perspektiv: anställningsvillkor, riktlinjer och direktiv på arbetsplatsen, elevsyn, pedagogiska visioner, idealbilder, utbildning och titlar med flera. Undersökningen genomfördes med det diskursteoretiska och diskursanalytiska perspektivet i åtanke både som metod och analys, vilket gick som en röd tråd genom hela arbetet med uppsatsen.

Uppsatsens resultatet och analys ger en bild av ett yrke som samlas kring vissa gemensamma diskurser och som samtidigt är relativt splittrat gällande vad en sångpedagog gör och bör göra. De gemensamma diskurserna handlade bland annat om en upplevelse av tidsbrist som en inskränkande faktor i sångpedagogernas professionella handlingsutrymmen. Gemensamt var även olika beskrivningar av frihet inom anställningen. Begreppet ”den frivilliga undervisningens paradoxer” kom till under analysens gång som en beskrivning av en situation där sångpedagogerna till stor del står fria att styra över sitt arbete samtidigt som olika faktorer begränsar deras möjligheter att agera de sångpedagoger de önskar vara.

Nyckelord: sångpedagog, musikpedagog, frivillig undervisning, diskursanalys, handlingsutrymme

Handledare: Susanna Leijonhufvud

Ladda hem som pdf

Sammanfattning

Syftet med denna uppsats har varit att bidra med ökad förståelse om vilka problematiska normer som kan komma till uttryck i svensk musikutbildning med fokus på läromedel. Undersökningen gjordes genom en innehållsanalys av representationen i fem musikteoriböckers musikexemplen och en diskursanalys av innehållet. Representationsanalysen baserades på nationalitet, kön och tidsperiod. Analysens teoretiska perspektiv var intersektionell teori och diskursteori.

Resultatet var att många av de tidigare funna problematiska normer, diskurser och representationsfrågor inom musikutbildning och andra läromedel fanns även i den analyserade litteraturen. Undersökningen visade på en stor överrepresentation av män bland kompositörerna vars musik användes som exempel, samt en stor överrepresentation av europeiska länder. En stor representation av 1700-talsmusik hittades i det analyserade materialet.

Denna representation och musikexemplens sammanhang analyserades sedan för att se vilka diskurser som återskapades. Dessa diskurser var det manliga tysktalande geniet, den manliga barden som skriver om sin omvärld, kvinnan som skriver från hemmets vrå, 1700-talets relevans än idag och att den västerländska musiken är den som går att teoretisera. Dessa diskurser kunde ses återskapade i tidigare forskning, ibland med stor träffsäkerhet, i andra sammanhang inom musikutbildning. Slutsatsen blev att dessa diskurser som tidigare visats även återskapades i musikteoriläromedlen.

Nyckelord: musikteori, diskursanalys, läromedel, musikutbildning, representation

Handledare: Tobias Malm

Ladda hem som pdf

Sammanfattning

Ergonomi är en viktig aspekt för att kunna klara sig som musiker. Tas inte detta i beaktning kan man bli tvungen att sluta på grund av för kraftiga problem Lonsdale & Laakso (2014). Det är något som jag har kommit underfund med mig själv efter egna ergonomiska problem. När jag nu gör min sista termin på SMI för att bli en slagverkspedagog kände jag därför att jag ville göra en studie om hur jag som pedagog kan undervisa ergonomi till mina elever. Syftet med denna studie är därför att undersöka nyttjandet av ergonomiska aspekter och metoder på kulturskolans slagverksundervisning. Tillhörande forskningsfrågor är: Vilka uppfattningar om ergonomins betydelse för livet som slagverkare finns bland Kulturskolors slagverkspedagoger? Hur beskriver slagverkspedagogerna sitt arbete med ergonomi i Kulturskolan?

Tidigare forskning visar på ett väl utbrett problem där muskuloskeletala problem är framstående både hos vuxna och barn samt även i professionella och amatörmässiga sammanhang. En studie med fenomenografiskt perspektiv genomfördes med hjälp av ett frågeformulär som skickades ut till ett bekvämlighetsurval, samt till föreningen SPIS:s medlemsregister

Resultatet visar på fyra olika livsvärldar med olika sätt att uppfatta, samt kontextualisera ergonomi. Att likställa ergonomi med spelteknik, att se ergonomi som något som uppnås med korrekt utrustning, att se ergonomi som ett verktyg för att främja musikalisk utveckling, samt att ergonomi är viktig men inte bör tas upp när eleven är nybörjare på grund av att det kan uppfattas som krångligt.

Detta kan visa på ett problem i musikundervisningen då elever och pedagoger kanske inte delar samma livsvärld. Om pedagogen kontextualiserar ergonomi enligt sin egen uppfattning och eleven inte kan översätta detta till sin egen livsvärld så kan ergonomin omedvetet bli bortprioriterad, vilket skulle kunna stärka varför siffrorna om spelrelaterade skador ser ut som de gör.

Nyckelord: Ergonomi, fenomenologi, slagverk, Kulturskolan

Handledare: Tobias Malm

Ladda hem som pdf

Sammanfattning

Syftet med studien var att genom den socialpsykologiska teorin som grund beskriva hur en logonom med hjälp av olika röstövningar med varierande ingång och karaktär kan potentiellt utöka sin metodverktygslåda genom att arbeta med rösten för att påverka en individs självkänsla.

Studien har sin metodologiska grund genom aktionsforskning och genom att göra tre aktioner tillsammans med två medforskare, på 2 ½ timme per gång, har empiri kunnat samlas in med hjälp av en enkät innan och efter aktionernas genomförande, somaestheticsfigurer som medforskarna fick fylla i före och efter varje aktion, reflektion tillsammans samt filmning av varje aktion som sedan observerats och analyserats. Resultatet visar att det är möjligt att hitta uttryck för självkänslan i rösten genom att avläsa och upptäcka associerade ord till självkänsla såsom lugn, trygg och stabil. Med den kraft som uppstår när kropp och röst integreras och rösten blir en naturlig förlängd del av den levande kroppen kan det utgöra en stabil grund för den som vill föra fram ett budskap till en åhörare eller i samspel med andra känna sig trygg i sin självkänsla.

Utifrån förutsättningen att rösten är en förlängning av kroppen är det möjligt att se hur dessa associerade ord har uttryckt sig genom medforskarnas kroppar och röster. Det tillsammans med att de efteråt har kunnat sätta ord på det de upplevt. Med hjälp av varierande röstövningar och leken som ingång är det möjligt att arbeta med en individs uttryck av sin självkänsla och i förlängningen stärka den. Det som däremot framgick var att de associerade orden till självkänslans uttryck inte är konstanta. För att det ska uppnås behövs fler övningstillfällen under längre tid.

Självkänsla, socialpsykologi, kropp, röst, röstövningar, leken

Handledare: Susanna Leijonhufvud

Ladda hem som pdf

Sammanfattning

Syftet med den här studien var att undersöka vad som händer med rösters gestaltning i mötet med rörelse utifrån Labanteknik, samt i förlängningen om detta arbetssätt kan vara ett användbart verktyg i logonomens arbete med röstlig gestaltning. Grundad i den fenomenologiska teorin var studien kvalitativ samt upplagd som en aktionsstudie. Själva aktionen hade formen av en workshop med tre deltagare och en efterföljande gruppintervju. Analysen bestod av en logonomisk analys av observationer under workshopen samt av ljudinspelningar, och av analysmetoden meningskoncentrering av intervjumaterialet. Resultatet visar att deltagarnas röster visade en betydande gestaltningsmässig variation under arbetet med rörelse utifrån Labantekniken, utan att några specifika instruktioner gavs gällande deras röstliga gestaltning. Analysen av ljudinspelningarna visade att även stillastående så kunde deltagarna använda sig av den rörelsemässiga upplevelsen för att åstadkomma en varierad röstlig gestaltning. Intervjuanalysen visade på att även deltagarna själva upplevde att olika rörelser fick olika effekt på rösterna, utan att där funnits någon medveten intention med hur de skulle gestalta röstligt. Det visade sig också att deltagarna upplevde det som eftersträvansvärt att inte medvetet styra rösten, utan att hitta ett tillstånd där rösten organiskt följer rörelsen.

Nyckelord: röst, rörelse, gestaltning, Labanteknik, logonomi, aktionsstudie

Handledare: Susanna Leijonhufvud

Ladda hem som pdf

Sammanfattning

Syftet med studien är att undersöka hur trumelever på en folkhögskola upplever att deras övning påverkas under införandet av en strukturerad övningsmetod. Detta försökte jag ta reda på under en fyra veckors period genom att dela ut en övningsdagbok baserad på Pomodorometoden, Self regulated learning och egna erfarenheter till fem folkhögskoleelever i närheten av en storstad. Övningsdagböckerna innehöll ett förblad med en förklaring av metoden där vikten av reflektion och en uppdelning av sitt övningspass poängteras. Vidare fanns det två avsnitt per övningspass där eleverna på det ena skulle fylla i vad som skulle göras på varje övningspass och på det andra en kort reflektion över hur övningen känts. Efter hela perioden fanns det ett blad där eleverna kunde reflektera över hela period och över hur metoden känts att jobba efter. Resultatet tyder på en generell positiv känsla där eleverna upplever att en struktur och uppdelning av sitt övningspass leder till ökad lust och energi. Fördelen med övningsdagboken lyfts också fram då eleverna upplever det lättare att få en överblick över sin övning. Nackdelen med metoden är att den i vissa fall skulle kunna hämma ett ”flow” och bli för komplicerad.

Nyckelord: övning, pomodorometoden, trummor, motivation, self regulated learning

Handledare: Susanna Leijonhufvud

Ladda hem som pdf

Sammanfattning

Studiens syfte var att beskriva om aktionsforskningsprocessen, i form av praktiska röstövningar kombinerat med praktiska övningar i Basal Kroppskännedom, kan bidra till att de medverkande gymnasielärarna får kunskap om sin röst och kropp och därmed förändrar och utvecklar sitt kropps- och röstbeteende. För att undersöka detta har sex gymnasielärare vid fem tillfällen fått gruppundervisning i praktiska röstövningar i kombination med övningar i Basal Kropps- kännedom i ett aktionsforskningsliknande upplägg. Jag har även gjort individuella röstanalyser och satt ihop individuellt anpassade träningsprogram för alla deltagare. Avsikten med det var att effekterna av dessa nyvunna kunskaper på sikt skall kunna implementeras i lärarnas fortsatta yrkesutövning i klassrummet. Inledningsvis går studien igenom begreppen röstanatomi, lärar- rösten, läraruppdraget, röstergonomi, röststörningar, stress och Basal Kroppskännedom. Dessa delar är centrala för studien och därför var det viktigt att även kort föreläsa om dem för del- tagarna. Deltagarna i studien fyllde även i enkäter innan de praktiska aktionerna påbörjades och efter avslutade aktioner.

Resultatet av studien visar på att lärarna, innan aktionsforskningsspiralen satte i gång, hade bristfälliga kunskaper i röst- och talteknik. Samtliga deltagare uppvisade stressrelaterade prob- lem såsom muskelspänningar, anspänt andningsmönster vid tal, övervägande högt taltonsläge och för de flesta ett alltför högt taltempo. Tidigare forskning visar att stress påverkar både spänning i käk- och nackmuskulatur, andning, taltempo och taltonsläge och kan därmed i slut- ändan vara en av de bidragande orsakerna till röststörningar. I röstanalyserna framkom att flera av deltagarnas röstkvalitet inledningsvis var övervägande spänd med pressad fonation och hyperknarr som påföljd.

Röstövningar i kombination med övningar i BK kan bidra till att förebygga och avhjälpa röst- problem. Samtliga deltagare upplevde att de fått en större medvetenhet om sin röstanvändning och förstod vikten av avspänning för att rösten ska fungera optimalt. Gruppträningen ledde till förändringar av deras röstkvalitet, dock inte i den omfattningen som jag hade hoppats på. Det kan ha berott på att vi träffades för få gånger och att de inte heller haft tillräckligt med tid till egen träning mellan aktionstillfällena. På grund av den rådande pandemin gavs ingen möjlighet att göra lektionsbesök hos lärarna och därmed omöjligt att fastställa om övningsarbetet påverkat dem i deras yrkesutövning. Lärarna menade att de utvecklats och kunde applicera kunskaperna i arbetet med eleverna.

Nyckelord: Röst, lärare, aktionsforskning, Basal Kroppskännedom, röstteknik, röstvård, röstergonomi, stress.

Handledare: Susanna Leijonhufvud

Ladda hem som pdf

Sammanfattning

Syftet med studien är att bidra med nya kunskaper inom området för musikpedagogers arbete med elever med normbrytande intellektuella funktionsvariationer i Kulturskolan. För att möjliggöra studiens syfte har utvalda musikpedagogers reflektioner lyfts fram och undersökts utifrån ett relationellt perspektiv. Med utgångspunkt i kvalitativ forskningsmetod har tre semistrukturerade intervjuer genomförts med tre pedagoger som arbetar i väletablerade verksamheter som riktar sig till elever i behov av särskilt stöd. Intervjuerna transkriberades och analyserades därefter tematiskt utifrån ett relationellt perspektiv. Resultatet pekar på att pedagogernas didaktiska förhållningssätt till undervisningen med personer med normbrytande intellektuella funktionsvariationer präglas av nyfikenhet, öppenhet, uppmärksamhet och lekfullhet för att främja samspel och musikalisk kommunikation. Vidare framkommer att arbetet med målgruppen till stor del handlar om relationsskapande samt bemötande utifrån elevernas individuella förutsättningar och behov. Ännu ett fynd som resultatet pekar på är att musik i första hand är ett kommunikations- och uttrycksmedel och följaktligen verkar som gemensamt språk. Studien synliggör musikundervisningens betydande inverkan på elevernas personliga utveckling samt självuppfattning och lyfter även fram vad mötet med den givna målgruppen har inneburit för pedagogerna, såväl på ett personligt plan som för deras didaktiska förhållningssätt. Utifrån studiens resultat introduceras även ett nytt begrepp – sam-spel, vilket föreslås kan användas som ett didaktiskt tankesätt i undervisningskontexter.

Avslutningsvis visar studien på behovet av kompetenta pedagoger i Kulturskolan. Detta är en förutsättning för att verksamheten ska bli en inkluderande miljö som erbjuder alla barn och unga chans till delaktighet. Följaktligen ställer det krav på att lärosätena bör ge såväl verksamma som blivande pedagoger möjlighet att utveckla den kompetens som krävs för att bemöta alla elever, oavsett funktionsförmåga.

Nyckelord: Normbrytande intellektuell funktionsvariation (n.i.f), relationellt perspektiv, musikundervisning, samspel, kommunikation.

Handledare: Ketil Thorgersen

Ladda hem som pdf

Sammanfattning

Syftet med undersökningen var att få ökad förståelse för hur musiker finner motivationen att fortsätta med musik på lång sikt och vilka faktorer som lägger grunden för ett livslångt spelande. Kvalitativa intervjuer genomfördes med ett antal personer som valt en karriär relaterad till musik eller på annat sätt fortsatt med musiken in på vuxenlivet. Det teoretiska perspektivet är självbestämmandeteori (Self- Determination Theory). Resultatet är att motivationen ändras med tiden, från att vara styrt av yttre faktorer under barndomen till att bli mer och mer styrt av inre motivation ju äldre eleven blir. Hemmet och föräldrar har en stor inverkan på barnets motivation. Andra inverkande faktorer till musik under uppväxten är idoler och media, musikskolan, lärare, kamrater, om eleven spelar i band eller deltar i ensembler samt instrumentet som inre motivation. Med arbetet hoppas jag kunna ge läsaren ökad förståelse för vad som kan få instrumentalister att välja en musikalisk inriktning under uppväxten samt att på längre sikt fortsätta med det in i vuxenlivet.

Nyckelord: Motivation, självbestämmandeteori, musikutövande, musiker, bakgrund

Handledare: Ketil Thorgersen, Tobias Malm

Ladda hem som pdf