logo

Examensarbete 2022

Sammanfattning

Syftet med den här studien är att se om, och i så fall hur, inslag från improvisationsundervisning för instrumentalister kan berika och utveckla improvisationsundervisning inom sång, och på så sätt kanske även på sikt stärka samspelet och samarbetet mellan vokalister och instrumentalister. Ämnesvalet grundar sig på egna upplevelser från min uppväxt, min studietid och mitt yrkesutövande som vokalist och pedagog, där skillnader mellan vokalister och instrumentalister när det gäller improvisation och teori har visat sig på olika sätt.

Som underlag, utöver de intervjuer och den aktionsstudie som nämns nedan, använder jag tidigare forskning inom ämnet improvisationsundervisning på olika utbildningsnivåer, med särskilt fokus på andra empiriska studier.

Studien genomfördes i form av semistrukturerade intervjuer samt en aktionsstudie. Intervjuerna gjordes med instrumentalpedagoger på högre utbildningar, så som folkhögskolor och musikhögskolor. Syftet var att ta reda på hur de ser på skillnaderna mellan vokalister och instrumentalister samt att få veta mer om hur de arbetar med elever och hur de ser på övande. Aktionsstudien bestod i att fyra vokalistelever på en folkhögskola fick prova på övningar avsedda för instrumentalister och dela med sig av sina reflektioner kring detta i loggböcker.

Av både tidigare forskning och mitt resultat framgår att det i många fall finns en osäkerhet bland vokalister när det gäller att improvisera och diskutera teori tillsammans med instrumentalister. Det finns en upplevd klyfta mellan de två grupperna och det visar sig att detta beror på hur undervisningen är upplagd och utformad redan från grundskole- /kulturskolenivå. Det visar sig också att teori är svårare för vokalister att överföra till praktik, eftersom de till skillnad från instrumentalister saknar klaffar, strängar eller tangenter att trycka på. En annan slutsats som kan dras utifrån resultatet är att strukturerat övande och teori kan skapa förutsättningar för större musikalisk frihet inom improvisation.

Nyckelord: improvisation, jazz, pedagogik, teori, vokaljazz

Handledare: Ketil Thorgersen

Ladda hem som pdf

Sammanfattning

Syftet med denna studie är att utifrån grundad teori undersöka hur fenomenet musik-prestationsångest yttrar sig och förstås, genom att intervjua musikpedagoger och musikpedagogstudenter på kulturskolan. Uppsatsens syfte är att finna svar på vad som orsakar musik-prestationsångest och hur vi kan identifiera risker som kan leda till musik-prestationsångest. Vidare syftar studien till att se vad effekterna och konsekvenserna leder till när man drabbas av musik-prestationsångest. Finns det även positiva aspekter av musik-prestationsångest? Studien syftar till att finna svar på hur pedagoger som undervisar musik kan hitta verktyg och strategier för att hjälpa elever att hantera och förebygga musik-prestationsångest. Kvalitativa intervjuer gjordes med fyra personer som alla har erfarenhet inom musikpedagogik, och som även är yrkesverksamma musiker. Denna uppsats har som ambition att fånga personerna som intervjuades erfarenheter kring musik-prestationsångest och få en inblick i hur de arbetar för att hitta olika arbetssätt och metoder för att motverka musik-prestationsångest. Vidare syftar uppsatsen till att hjälpa eleven att känna sig trygg och avspänd så att de kan prestera utan ångest både i klassrummet och även vid liveframträdanden.

Resultatet visar att musik-prestationsångest bland annat kan ha uppstått då elever tidigare har fått mycket kritik vid ett musikaliskt framträdande eller så kan det ha orsakats av tidigare minnen från ett tidigare misslyckat uppspel. Det visade sig även att musik-prestationsångest kan förstärkas vid gruppundervisning och uppspel inför en jury/publik. Sedan är det även beroende på vilken personlighetstyp man är. Vissa människor är mer ängsligt lagda än andra.

Studien visar att det finns en rad olika strategier och metoder att arbeta med för att hantera musik-prestationsångest. Att öva, vara väl förberedd och se till att tekniken fungerar vid ett uppspel kan lugna och motverka ångesten. Även meditation, djupandning, vara utvilad och visualisering kan vara bra strategier. Resultatet visar även på vikten av att som pedagog ej ha för hårda krav på eleven utan till exempel säga “det är ok att göra fel” och se till att det är en öppen tillåtande atmosfär. Lätaten kan även underlätta för elever med prestationsångest genom att till exempel låta den eleven framträda först. Det studien visade tydligt var att det var av största vikt att få eleven att känna sig trygg och tillfreds för att motverka musik-prestationsångest.

Nyckelord: Musik-preststionsångest, Stage Fright, Scenskräck, Prestationsångest, MPA, Rampfeber, Psykisk hälsa, Kognitiv betiendeterapi, Posttraumatiskt prestationsångest.

Handledare: Susanna Leijonhufvud

Ladda hem som pdf

Sammanfattning

Syftet med den här uppsatsen har varit att bidra med ökad förståelse för sångträning som rehabiliteringsmetod vid postcovid samt utforska på vilket sätt en sångpedagog kan lägga upp en sångträning som främst är av rehabiliteringssyfte. Studien har berört både sångpedagogers erfarenheter samt vad deras patienter har uppgett kring hur de har upplevt effekten av sångträning på hälsan. Den tidigare forskningen är begränsad då postcovid är en förhållandevis ny sjukdom och i bakgrunden diskuterades även forskning inom närliggande problematik. Studiens vetenskapliga perspektiv var kroppsfenomenologi där kroppen som fenomen står i centrum. Metoden var semistrukturerade kvalitativa intervjuer, med sångpedagoger som hade koppling till medicinska forskningsprojekt kring postcovid i olika grad, och vissa kvantitativa mätresultat som nämndes i intervjuerna inkluderades även. Resultatet tydde på att sångträning upplevdes underlätta återhämtningen vid postcovid. Förbättrad andningsförmåga, där andningen upplevdes bli både djupare och mer regelbunden, samt även ett förbättrat välmående generellt uppgavs. Sångträning för postcovidsjuka bör fokusera på kroppen i förhållande till röstanvändning samt muskulär andning. Att inkludera sånger uppvisade effekt men den upplevdes även av enbart sångövningar. Resultatet var i linje med tidigare forskning men pekade även på att sjunga sångfraser kan bli ett minne i kroppen som hjälper patientens andning även då sången är den sekundära aktiviteten. Möjligen kan dessa faktorer tillföra ytterligare en aspekt till de andningsövningar som redan används inom sjukvården och här blir de musikpedagogiska implikationerna viktiga.

Nyckelord: Sång, sångträning, rehabilitering, postcovid, andning

Handledare: Susanna Leijonhufvud

Ladda hem som pdf

Sammanfattning

Kroppen - Vokalistens instrument: Rösthälsans betydelse i sångundervisning får ni som läsare följa en intressant och lärorik studie om rösthälsa i fokus, både inom tidigare forskning samt egen undersökning. Syftet med studien är att belysa ämnet rösthälsa i sångundervisning med fokus på att utveckla kunskap om hur psykiska och fysiska aspekter av rösthälsan hänger ihop med vokalistens röstapparat och sångutförande.

Studien har sin metodologiska grund genom fenomenologi och kvalitativa intervjuer har genomförts med fyra informanter. Genom intervjuerna samlades all empiri in med hjälp av frågor gällande deras kunskap och erfarenhet i ämnet rösthälsa. Resultatet påvisar vikten av att, som sångpedagog och andra yrkesverksamma inom sång, handha kunskap gällande psykiska och fysiska aspekter i rösthälsan. En genomgående del av resultatet var att se varje vokalist ur ett holistiskt perspektiv och att kroppen är vokalistens instrument. Psykiska aspekter som benämns är bland annat stress och depression. Fysiska aspekter som benämns är olika muskelgrupper och dess inverk an på röstapparaten som innefattar bland annat käken, ryggen, nacken, tungroten och bäckenbotten. Till fysiska aspekter räknas även andning, vagusnerven och hormoners påverkan på rösten. Slutligen beskrivs olika aspekter inom sångundervisning som innefattar metoder för att bibehålla en god rösthälsa, undervisningskontext och informanternas erfarenheter kring rösthälsa i sångundervisning.

Med hjälp av denna studie hoppas jag kunna tillgodose nya perspektiv och kunskaper gällande rösthälsa som samtliga sångpedagoger och andra yrkesverksamma inom sång kan tillhandahålla för att bidra till rösthälsa i sångundervisningen.

Nyckelord: Röstapparaten, pedagogik, fenomenologi, rösthälsa, sångundervisning

Handledare: Johan Nyberg

Ladda hem som pdf

Sammanfattning

Syftet med detta arbete är att se vad i ackompanjemang eller avsaknaden av ackompanjemang som sångelever upplever som stödjande eller hindrande för deras sångliga och musikaliska utveckling. Arbetet har en kvalitativ ansats och genomfördes med hjälp av semistrukturerade intervjuer med sex vuxna sångelever från en och samma storstad. Undersökningen utgick från ett sociokulturellt perspektiv med en utgångspunkt i att ackompanjemang kan ses som ett medierande verktyg som bidrar med stöttning/scaffolding i sångundervisning. Resultatet visade att det finns kvaliteter i såväl levande ackompanjemang, inspelade ackompanjemang och avsaknaden av ackompanjemang som kan upplevas som stödjande för sångelever. Huvudfokuset i resultatet kom dock att kretsa kring levande pianoackompanjemang. Levande ackompanjemang anses gynnsamt för att öva på/uppleva musikaliskt samspel medan inspelade ackompanjemang kan vara en bra hjälp vid egen övning. Avsaknaden av ackompanjemang ses som stödjande för att träna vissa sångtekniska kvalitéer eller bättre uppfatta lärarens förebildande. Resultatet visade också att det behöver finnas ett tydlig flöde i ett ackompanjemang för att det skall upplevas som stöttning samt att sångelevers tidigare erfarenheter av ackompanjemang spelar in i vad de anser stödja deras sångliga och musikaliska utveckling.

Nyckelord: Ackompanjemang, Stöttning, Sång, Medierande verktyg, Piano

Handledare: Johan Nyberg

Ladda hem som pdf