Agnes Török, spoken word poet, författare och dramatiker är inriktningsansvarig och lärare i den nya utbildningen.
Vad är din relation till scenpoesin?
Den går väl att likna vid en första världsomvälvande tonårskärlek som blivit ett starkt och stabilt partnerskap. Jag tävlade i mitt första Poetry Slam (tävlingsformen av Spoken Word) som tonåring och hade turen att vinna. Då blev scenpoesin på riktigt för mig, jag blev verkligen kär. När jag flyttade till Kapstaden och sedan Edinburgh, två platser med otroligt starka och anrika talade poesitraditioner, fördjupades min relation till det talade berättandet.
Sedan dess har jag och det sceniska berättandet varit på en rejäl resa ihop. Tack vare scenpoesin har jag fått möjlighet att turnera internationellt på teatrar, litteraturfestivaler, stand-up klubbar med mera. Jag har fått hålla två TED talks, skriva poesi för BBC och mött andra att samarbeta med, som scenpoesikollektivet Det Nya Gardet (som jag vunnit SM i Poetry Slam med).
Vid sidan av det har jag också varit pedagog, bland annat på Folkuniversitetet, Transit Kulturinkubator och Stockholms konstnärliga högskola. Jag har hållit skrivworkshops på skolor, bibliotek och andra ställen med barn, unga och vuxna. Pedagogiken, gruppdynamiken och förmågan att uppfinna något nytt och magiskt i rum med andra är något som hela tiden ger nya perspektiv, insikter och idéer.
Vad är din vision med den nya utbildningen?
Min vision är att ge det sceniska berättandet det utrymme till konstnärlig fördjupning och berättartekniskt erkännande som det förtjänar. Att gemensamt med andra synliggöra och formalisera den implicita kunskap och erfarenhet som byggts över decennier och generationer. Att ge alla levande legender inom fältet sin cred, låta nya scenpoeter, berättare och pedagoger ta plats i historien, och fortsätta driva de sceniskt berättande konstformerna framåt genom att uppfinna nytt och utmana konventioner.
Det jag mest ser fram emot är att i mötespunkten mellan all historisk kunskap och alla fantastiska exempel på vad som är möjligt att göra med sceniskt berättande – få leka, laborera och experimentera fram nya sätt att twista och levandegöra berättartekniker som i vissa fall är över 2 800 år gamla. Jag är otroligt nyfiken på vad studenterna kommer skapa när kunskap, erfarenhet, tekniker och hantverk från olika grenar av det sceniska berättandet förenas och tillgängliggörs.
Senast upppdaterad: 2024-03-13