Examensarbete 2026

Sammanfattning

Syftet med denna studie är att belysa Rodenburgs närvaroövningar, De tre närvarocirklarna (Rodenburg, 2009), ur ett relationellt perspektiv. Studien utgår från en hermeneutisk ansats där det relationella perspektivet fungerar som teoretisk utgångspunkt. Datainsamlingen genomfördes med hjälp av semistrukturerade kvalitativa intervjuer, och studiens deltagare bestod av fyra verksamma logonomer.

Resultatet visar bland annat att samtal om identitet och mellanmänskliga relationer lättare kan uppstå när det språk som används inte är emotionellt laddat. Studien indikerar att skapandet av en medvetenhet kring den egna närvaron i relation till andra människor och den omgivande miljön kan vara utmanande för vissa. Om det samtidigt etableras ett språk som underlättar kommunikationen i denna process, tycks det – enligt studiens resultat – bli enklare att samtala om närvaro, eftersom språket upplevs som mer lättillgängligt.

Vidare visar resultatet att både klienter och logonomer bär med sig detta sätt att förstå och reflektera kring närvaro även utanför undervisnings- och lektionstillfällena. Det handlar inte enbart om en ökad medvetenhet om den egna närvaron, utan också om en större uppmärksamhet på andra människors närvaro. Eftersom närvaro framstår som något som kan tränas på vill denna studie lyfta de tre cirklarna som ett verktyg som inte enbart kan hjälpa individen att lättare etablera mental och fysisk närvaro, utan även bidra till en ökad medvetenhet om människorna omkring oss. Därmed går det även att ses som ett relationellt verktyg.

Nyckelord: Rodenburgs tre närvarocirklar, Andning, Hållning, Verktyg, Relationellt perspektiv

Handledare: Sofia Cedervall

Examinator: Maria Westvall

Ladda hem som pdf

Sammanfattning

Studiens syfte var att undersöka logonomers upplevelser av sambandet mellan självförmåga (self-efficacy) och självkänsla (self-esteem) vid röst- och talträning. Genom kvalitativa intervjuer med fem yrkesverksamma logonomer beskrevs praktiken utifrån professionens egna erfarenheter av arbetssätt och metodik. Studien utgick från den socialkognitiva teorin (SCT) som teoretiskt ramverk. Med utgångspunkt i vald teori och aktuell forskning hoppas studien kunna erbjuda perspektiv på hur röst- och talträning samspelar med individens självförmåga och självkänsla.

Resultaten indikerade att ökad röstlig självförmåga fungerade som en motor för att stärka individens generella självkänsla. Logonomerna beskrev en process där praktiska övningar gav deltagarna en trygghet i att ta större plats i sociala sammanhang. Slutsatsen var att logonomiskt arbete skulle kunna fylla en viktig psykosocial funktion genom att förena röstteknisk färdighet med inre stabilitet. Detta gjorde professionen relevant även inom områden som hälsofrämjande arbete och ledarskap.

Nyckelord: Identitet, logonom, röst, självförmåga, självkänsla

Handledare: Sofia Cedervall

Examinator: Ketil Thorgersen

Ladda hem som pdf

Sammanfattning

I den här aktionsforskningsstudie undersöks i vilken mån det går att förbättra äldre kvinnors talröster. Deltagare var kvinnor i åldern 68–76, där alla utom en var vana körsångare med lång erfarenhet. De möttes under 10 kursträffar med ytterligare en avslutande samtalsträff. Kvinnorna kunde konstatera att deras röster hade förändrats en del med stigande ålder. Utifrån detta faktum arbetade gruppen med övningar, observationer och gemensamma reflektioner för att förbättra praktiken, d v s röstanvändningen. Resultaten visade på en ökad röstmedvetenhet som ledde till en mer funktionell och varierad röstanvändning. Det röstliga självförtroendet ökade för kvinnorna enligt deras subjektiva utvärdering. Inspelningar gjordes av kursdelatagarnas röster vid kursens inledning och avslutning. En extern bedömare, en logonom med över 30 års erfarenhet, bedömde inspelningarna. Den externa analysen visade att kursdeltagarna hade mindre av knarr och skrap i sina röster vid kursens slut. De hade också ett bättre flöde och större variation i frasering, tonhöjd och dynamik. En positiv förändring var tydlig, men optimal röstbehandling uppnåddes inte. Andningens betydelse var påtaglig och ett lekfullt övande var en hjälp att hitta kroppsförankring som bidrog till en bättre röstbehandling. Aktionsforskningen gjorde deltagarna delaktiga i processen och gav utrymme för deras egna erfarenheter och nya upptäckter.

Nyckelord: Röst, Äldre, Kvinnor, Röstträning, Presbyfoni, Logonomi

Handledare: Ketil Thorgersen

Examinator: Sofia Cedervall

Ladda hem som pdf

Sammanfattning

Denna studie undersöker den manliga talrösten i relation till föreställningar om manlighet, kommunikation och yrkesutövning, med utgångspunkt i att rösten inte enbart är en fysiologisk funktion utan också en social och kulturell markör som bidrar till hur manlighet konstrueras och uppfattas. Tidigare forskning visar att traditionella normer ofta kopplar manlighet till egenskaper som kontroll, rationalitet, återhållsamhet och en mörk, stabil röst, samtidigt som socialisering, kulturella ideal och individuella erfarenheter påverkar hur män använder och upplever sina röster. Studien belyser hur manlig samtalsstil ofta präglas av status, hierarki och sakorientering, där män tenderar att ta större talutrymme, avbryta oftare och använda en mer direkt kommunikation, samt hur jargong och humor fungerar som viktiga inslag i manliga gemenskaper där de både kan stärka gruppsammanhållning och reproducera maktstrukturer. Samtidigt betonas att dessa mönster är föränderliga och kontextberoende. Genom att tillämpa Raewyn Connells maskulinitetsteori analyseras hur olika former av maskulinitet, särskilt hegemonisk och deltagande maskulinitet, kommer till uttryck i röst och kommunikation, och studien syftar till att fördjupa förståelsen för hur män i röstyrken beskriver sin egen röst och sitt kommunikativa uttryck i relation till identitet och yrkesroll, samt att bidra med kunskap som är relevant för logonomiskt arbete.

Nyckelord: Logonomi, Manlighet, Röst, Kommunikation, Röstyrken, Maskulinitetsteori

Handledare: Sofia Cedervall

Examinator: Ketil Thorgersen

Ladda hem som pdf

Sammanfattning

Syftet med denna studie är att undersöka hur träblåslärare inom kulturskolan uppfattar målen med instrumentundervisning, vilket innehåll de anser vara relevant samt hur undervisningen formas i relation till elevens intressen, tradition och andra påverkande faktorer. Studien utgår från en kvalitativ ansats med ett sociokulturellt perspektiv på lärande, där kunskap förstås som situationsanpassad och utvecklad i samspel med andra. Empirin bygger på semistrukturerade intervjuer med fem träblåslärare (flöjt, klarinett och saxofon) och analyserades genom kvalitativ innehållsanalys.

Resultatet visar att målen till stor del bestäms av lärarna själva, då övergripande styrning upplevs som begränsad. Ett centralt mål är att uppmuntra elevens motivation, lust och fortsatta musicerande, snarare än att uppnå särskilda mål. Undervisningsinnehållet framträder som en integrerad helhet där teknik, notläsning, gehör, repertoar och samspel utvecklas parallellt. Särskilt betonas kroppsliga aspekter som andning, hållning och ansats, vilka ses som grundläggande för instrumentalt kunnande. Lärandet sker i interaktion mellan elev, lärare och i grupp exempelvis genom medspel, imitation och gemensamt musicerande.

Undervisningen påverkas av elevens motivation, livssituation och ramfaktorer. Gruppundervisning framstår som ett viktigt komplement som kan stärka motivation, gemenskap och lärande genom socialt samspel, men innebär också begränsningar i form av nivåskillnader och minskat utrymme för individuell anpassning. Studien ger därmed ett perspektiv på lärarens mångfacetterade uppdrag när det handlar om att planera lektionsinnehåll, genom att balansera struktur, elevinflytande och olika undervisningsformer.

Nyckelord: Instrumentalundervisning, Lektionsinnehåll, Elevinflytande, Sociokulturellt lärande, Kulturskola

Handledare: Maria Westvall

Examinator: Sofia Cedervall

Ladda hem som pdf

Sammanfattning

This study explores how children experience performing arts through their bodies, focusing on both individual and group-based perspectives on the same performance. The empirical material consists of six individual interviews and two group interviews with children of primary school age who attended the same theatre performance, Fullmåne, at Unga Klara in Stockholm 2026.

A qualitative phenomenological approach inspired by Maurice Merleau-Ponty’s theory of embodiment was used as the analytical framework. The analysis focused on how the children described and made meaning of their experiences of the performance, with particular attention to bodily, sensory, and emotional dimensions of perception.

The results show that the children’s experiences of performing arts are strongly embodied and emotionally grounded, with frequent descriptions of what they felt and experienced in the moment. The children’s accounts also reveal that bodily expressions such as gestures, facial expressions, and movements sometimes accompanied their recollections of specific scenes, indicating how the performance was experienced through the body. Furthermore, the children repeatedly referred to sensory impressions such as light, sound, and movement, and often expressed emotional engagement with the characters in the performance. At the same time, variation emerged in the material, as the children described their experiences in different ways depending on context and narrative focus. The study contributes to an understanding of children’s aesthetic experiences of performing arts and highlights the importance of considering embodied and sensory dimensions in research involving children’s perspectives.

Nyckelord: Barn, teater, fenomenologi, förkroppsligande, Maurice Merleau-Ponty, barnperspektiv

Handledare: Sofia Cedervall

Examinator: Maria Westvall

Ladda hem som pdf

Sammanfattning

This thesis aims to investigate the use of shoulder rests by violin teachers in Nordic countries, both in terms of how often it is used and for what reasons.

By answering these questions, the thesis seeks to provide a better understanding of the role of shoulder rests in violin pedagogy, which may contribute to more informed pedagogical choices regarding shoulder rest usage in the future. The research includes a historical overview of violin support methods, a review of ergonomic and acoustic studies on shoulder rests, and empirical investigations through qualitative interviews and a quantitative survey. The findings identify factors that influence violin teachers’ decisions regarding shoulder rest usage in both their personal and pedagogical practices. The thesis concludes that there is no one-size-fits-all solution for shoulder rest usage, emphasizing the importance of individualized approaches in violin pedagogy, and calls for further research on the topic to provide more comprehensive guidance for teachers and students.

Nyckelord: fiolundervisning, axelstöd, fiolteknik, ergonomi, musikundervisning, instrumentundervisning

Handledare: Maria Westvall

Examinator: Sofia Cedervall

Ladda hem som pdf

Sammanfattning

Syftet med denna studie är att undersöka hur kreativitet tar sig uttryck inom lärarledd gitarrundervisning på Kulturskolan samt vilken betydelse undervisningen kan ha för elevers kreativa utveckling. Studien bygger på kvalitativa intervjuer med två gitarrlärare och två elever samt ett musikaliskt moment där eleverna fick improvisera och omarrangera musikaliskt material. Materialet analyserades utifrån ett sociokulturellt perspektiv.

ltatet visar att improvisation är det mest framträdande kreativa inslaget, medan mer självständigt skapande som komposition förekommer i begränsad utsträckning. Social trygghet och gruppdynamik påverkar elevers vilja att dela och utveckla egna idéer. Kreativitet framträder som något som både formas inom och möjliggörs av undervisningens ramar, där balans mellan struktur och frihet är central. Resultatet indikerar också att undervisningen kan bidra till att utveckla arbetssätt och musikaliska verktyg som eleverna använder i eget skapande, både inom och utanför undervisningen.

Nyckelord: Kreativitet, improvisation, gitarrundervisning, sociokulturellt perspektiv

Handledare: Susanna Leijonhufvud

Examinator: Ketil Thorgersen

Ladda hem som pdf

Sammanfattning

Denna studie undersöker lärande i gruppsång genom multimodala undervisningsmoment i kulturskolan. Syftet är att bidra till kunskap om lärande i gruppsång genom att undersöka vilka variationer i elevers lärande som blir synliga i två didaktiska upplägg, hur eleverna beskriver sitt lärande samt hur elev, lärare och lärandeobjekt samverkar i skapandet av lärande. Studien genomfördes med två elevgrupper i åldrarna 7-9 år och bygger på videodokumenterade lektioner, elevernas muntliga reflektioner samt minnesanteckningar från undervisningen. De två undervisningsmomenten utgick från en call-and-response-struktur, där det ena momentet främst byggde på gehörsbaserad instudering och det andra även inkluderade bildstöd och kroppsliga rörelser. Empirin har analyserats med tematisk analys, och studien har ett socialsemiotiskt multimodalt perspektiv som teoretiskt ramverk.

Resultatet visar att multimodala resurser kan fungera både som stöd och som begränsning i lärprocessen, beroende på hur och när de introduceras. Imitation och repetition framträder som en grund för lärandet, medan andra resurser tycks få större betydelse i senare delar av lärprocessen. Elevernas beskrivningar av sitt lärande lyfter främst fram auditiva och visuella resurser, medan kroppsliga rörelser inte synliggörs i samma utsträckning. Studien visar också hur semiotiska resurser används för att strukturera undervisningen och skapa ett gemensamt fokus i gruppen. Sammantaget pekar resultaten på vikten av medvetna didaktiska val i undervisningens innehåll och organisering.

Nyckelord: Sång, gruppundervisning, multimodalitet, socialsemiotik, kulturskola

Handledare: Ketil Thorgersen

Examinator: Maria Westvall

Ladda hem som pdf

Sammanfattning

I detta examensarbete undersöktes hur den fysiska miljön i ett pianorum på kulturskolan spelar roll i undervisningen. Syftet var att med hjälp av Actor-Network Theory (ANT) visa hur nätverken i rummet byggs upp av både mänskliga och icke-mänskliga aktörer och hur dessa påverkar såväl varandra som lektionerna. Studien genomfördes som en deltagarbaserad aktionsforskning i egen praktik där aktionsforskningsspiralen efter en inledande kartläggning förde arbetet framåt genom modifikationer i nätverken, följt av nya kartläggningar och analyser. Analyserna grundades i elevernas egna utsagor som samlades in genom semistrukturerade intervjuer kompletterat med det jag som lärare observerade och andra metoder såsom skriftliga insamlingar och löpande samtal. Resultatet visade att saker som exempelvis tunga dörrar, trasiga pianotangenter, stressade lärare, svarta väggar, lampor och en liten grön plastkrokodil både spelar roll och utövar agens.

Nyckelord: Musikpedagogik, ANT, aktionsforskning, kulturskolan, fysisk miljö

Handledare: Ketil Thorgersen

Examinator: Sofia Cedervall

Ladda hem som pdf

Sammanfattning

Det finns få studier som beskriver hur lärare praktiskt jobbar med noter i undervisningen till yngre elever, speciellt när det gäller blockflöjtsundervisning. Den här studien undersöker hur blockflöjtslärare använder sig av noter och andra metoder i undervisningen av nya låtar för ålderskategorin 5-7 år. Studien baseras på svar av 25 undervisande blockflöjtister i en enkätundersökning. De flesta lärarna har lång arbetslivserfarenhet och har provat olika metoder under sina karriärer. Studien visar att det finns en hög variation i hur olika blockflöjtslärare, men också hos en och samma lärare, väljer att jobba med noter i yngre åldrar. I studien presenteras en sammanfattning av olika metoder som kan användas innan man börjar med noter i undervisningen. En kvantitativ analys av lärarnas svar visade att det inte fanns några signifikanta trender utan resultaten pekade mot att alla lärare i helhet jobbar olika. Kategoriseringen av resultaten som gjordes med hjälp av ett teoretiskt ramverk baserat på Vygotskijs proximalzonsteori visade dock att lärarna till stor del utgår utifrån elevens nuvarande utvecklingsnivå. Studien beskriver även hur blockflöjtslärare resonerar kring metodvalet.

Nyckelord: Noter, blockflöjt, undervisning, nybörjare, metodik

Handledare: Ketil Thorgersen

Examinator: Sofia Cedervall

Ladda hem som pdf

Sammanfattning

Syftet med denna studie är att fördjupa förståelsen för hur unga gitarrister lär sig via YouTube. För att undersöka detta genomfördes en kvalitativ studie med fokusgrupper bestående av unga gitarrister från två musikprofilerade skolor. Det empiriska materialet analyserades med tematisk analys och tolkades mot ett teoretiskt ramverk om informellt lärande.

Analysen resulterade i tre teman: självständighet, lärarens roll och elevernas lärstrategier. Resultatet visar att unga gitarrister använder YouTube på ett självstyrt sätt som kompletterar, snarare än ersätter, lärarledd undervisning. Det framkom även att läraren fortsatt spelar viktig roll som kvalitetssäkrare och relationsbärare, samtidigt som elevernas strategier varierar beroende på behov, motivation och situation.

Slutsatsen är att eleverna tar ett starkt ägandeskap över sitt lärande och kombinerar gehör, tutorials och tabulatur på sätt som passar deras motivation och situation. Samtidigt framträder läraren som en viktig trygghet och kvalitetssäkrare, vilket gör att lärandet formas i mötet mellan det formella och det informella.

Nyckelord: YouTube, tutorials, informell, formell, fokusgrupp

Handledare: Maria Westvall

Examinator: Sofia Cedervall

Ladda hem som pdf

Sammanfattning

Syftet med denna studie är att bidra till en djupare förståelse för hur gitarrlärare tänker, värderar och själva tolkar sin undervisningssituation när de väljer undervisningsmaterial, samt hur deras bakgrund formar deras val. Studien kretsar kring ett resonemang där elgitarren ur ett samhälleligt perspektiv är synonym med rockmusik, och att elgitarrundervisning således också riskerar att kategoriseras inom samma genreuttryck, trots att det finns många andra genrer där elgitarren figurerar. Studien tar sin teoretiska utgångspunkt i ett sociokulturellt perspektiv på lärande, med särskilt fokus på begrepp som mediering, situerat lärande, den proximala utvecklingszonen, praxisgemenskaper och verksamhetsteori. Empirin har samlats in genom kvalitativa intervjuer med fyra gitarrlärare, varpå empirin har analyserats genom tematisk analys. Resultatet visar att motivation och spelglädje ges en central roll i nybörjarundervisningen, samt en balanserad spänning mellan elevinflytande och reproduktion av traditionella undervisningspraktiker. Resultatet visar även att elgitarrundervisningen i hög grad präglas av normativa föreställningar kopplade till rockmusik, tekniskt spelsätt och kön, samt att dagens mediekultur och digitala plattformar har stor påverkan på elevers musikkonsumtion och lärande. Sammantaget belyser studien hur elgitarrundervisning kan förstås som en sociokulturellt situerad praktik där lärande formas i samspelet mellan individ, kultur och sociala sammanhang.

Nyckelord: Elgitarrundervisning, nybörjarmaterial, praxisgemenskap, situerat lärande, normativa föreställningar

Handledare: Ketil Thorgersen

Examinator: Maria Westvall

Ladda hem som pdf

Sammanfattning

Denna studie undersöker på vilket sätt etablerade sångpedagoger använder Semi-Occluded Vocal Tract Exercises (SOVTE) i individuell sångundervisning. Syftet är att belysa SOVTE som begrepp samt att synliggöra hur dessa övningar integreras i pedagogisk praktik. Studien har en kvalitativ ansats och bygger på en kombination av enkätundersökning och semistrukturerade intervjuer med yrkesverksamma sångpedagoger. Resultatet analyseras med hjälp av tematisk innehållsanalys och praxisteori, där fokus ligger på pedagogernas handlingar, kunskap och erfarenheter samt värderingar. Resultatet visar att SOVTE används brett i undervisningen, både som pedagogiskt och sångtekniskt redskap, exempelvis i uppvärmning, röstdiagnostik och arbete med specifika tekniska utmaningar. Samtidigt framkommer att många pedagoger använder övningarna utan att nödvändigtvis benämna dem som SOVTE, vilket pekar på en stark förekomst av tyst kunskap inom fältet. Synen på användning av hjälpmedel, såsom fonationsrör, varierar däremot och speglar individuella värderingar och erfarenheter. Studien visar att SOVTE kan förstås som ett flexibelt verktyg i sångpedagogisk praktik, där dess effektivitet är beroende av hur det anpassas till den enskilda eleven och undervisningssituationen. Resultatet pekar även på ett behov av ökad medvetenhet och teoretisk förankring kring SOVTE inom sångpedagogisk utbildning och praktik..

Nyckelord: Sångundervisning, Semi-Occluded Vocal Tract Exercises (SOVTE), röstteknik, praxisteori, tyst kunskap

Handledare: Sofia Cedervall

Examinator: Maria Westvall

Ladda hem som pdf

Sammanfattning

Syftet med denna studie har varit att undersöka erfarna sångpedagogers syn på undervisning där flera sångtekniker används eller kombineras. Idag är det viktigt att sångpedagoger ska kunna avgöra när och hur olika tekniker bör användas för att möta elevernas konstnärliga mål och därför ligger fokuset i denna studie på pedagogernas strategier för att undervisa i denna sångtekniska mångfald. Studien grundar sig i sociokulturell teori, med ett fokus på intellektuella och fysiska redskap och deras betydelse för denna typ av sångundervisning. I dessa redskap ingår språket och hur det anpassas av pedagogerna för att möta den enskilda elevens behov.

Den valda metoden är semistrukturella, kvalitativa intervjuer med fyra sångpedagoger där resultatet visar på vikten av sångteknisk bredd och anpassning av metoder för att främja elevens mål och uttryck. Dessutom bevisar det att denna typ av arbete är dynamiskt, där möjligheter och utmaningar uppstår för både pedagog och elev samt ger en djupare insyn på sångpedagogers praktiska metoder för att arbeta med sångteknisk mångfald.

Nyckelord: Sångteknisk mångfald, sångpedagogik, cross-training, redskap, sociokulturellt perspektiv

Handledare: Sofia Cedervall

Examinator: Ketil Thorgersen

Ladda hem som pdf

Sammanfattning

Syftet med denna studie är att undersöka hur rösttrender på sociala medier kommer till uttryck i unga sångares röstideal och sångliga uttryck, samt hur sångpedagoger upplever att sociala medier influerar ungas musikaliska önskemål, ideal och sångsätt. Studien genomfördes med en kvalitativ metod och semistrukturerade intervjuer med tre gymnasieelever som studerar sång samt två verksamma sångpedagoger. Materialet analyserades med hjälp av tematisk analys. Studien utgick från ett sociokulturellt perspektiv med fokus på begrepp som imitation, identitet, kulturella redskap och den proximala utvecklingszonen. Resultatet visade att sociala medier fungerade som en central inspirationskälla för unga sångare, där de mötte olika röstideal, genrer och sceniska uttryck som de i varierande grad tog efter i sitt eget musicerande. Eleverna beskrev hur de inspirerades av tekniker och uttryck de såg online, samtidigt som de betonade vikten av att behålla en egen röst och autenticitet. Resultatet visade även att elever i hög grad jämförde sig med andra sångare på sociala medier, vilket kunde påverka deras självförtroende både negativt men också positivt i form av motivation. Vidare framkom en spänning mellan imitation som ett lärande verktyg och risken för att tappa sin egen röstidentitet. Pedagogerna betonade både de positiva aspekterna av inspiration via sociala medier och de utmaningar som kan uppstå när elever tar efter tekniker utan pedagogisk vägledning. Sammantaget visade studien att sociala medier utgör ett komplext läranderum där unga sångares röstideal formas i ett samspel mellan imitation, jämförelse och identitetsskapande.

Nyckelord: Sociala medier, sång, röstideal, imitation, musikpedagogik

Handledare: Ketil Thorgersen

Examinator: Maria Westvall

Ladda hem som pdf

Sammanfattning

Syftet med denna studie är att undersöka hur verksamma pedagoger reflekterar över kopplingen mellan reguljär slagverksundervisning och spel i orkester. Fokuset ligger på vilka sätt som pedagogerna anser att slagverkselevers lärande påverkas av kombinationen mellan dessa två undervisningsformer samt vad de har för erfarenheter av denna kombination. Studien kommer även behandla på vilka sätt pedagogerna anser att motivationen påverkas av musicerande i någon form av grupp. I bakgrunden presenteras tidigare forskning om slagverket och dess utveckling, motivation, gruppmekanismer och en bakgrund till kulturskolan och dess undervisningsformer. Studien har sin utgångspunkt i det sociokulturella perspektivet med särskilt fokus på medierande verktyg, och i self-determination theory (SDT) som behandlar inre och yttre motivation. Fyra semistrukturerade intervjuer med verksamma slagverkspedagoger har genomförts och därefter analyserats genom induktiv tematisk analys. Resultatet pekar på att rollen som slagverkare är mångfacetterad och att spel i någon form av grupp ger eleven andra färdigheter än om de inte hade spelat i någon grupp. Den sociala aspekten betonas både vad gäller samspelet i grupper och det musikaliska samspelet. Målet har varit att belysa hur kombinationen av undervisningsformen kan påverka eleven lärande och därigenom söka ge redskap till pedagoger hur de kan arbeta med denna kombination av undervisningsformer.

Nyckelord: Slagverk, motivation, identitet, samspel, notation

Handledare: Maria Westvall

Examinator: Ketil Thorgersen

Ladda hem som pdf