Omar Abdirizak är student i den nyligen startade inriktningen Scenpoesi och berättande.
Vem är du och hur hamnade du på SMI?
Jag har i många år jobbat med ungdomsverksamhet i Tensta, framför allt som verksamhetsledare för en musikstudio som drevs av ett studieförbund. Verksamheten växte och jag fick möjlighet att ledarskapsträna ett par tidigare elever som kunde anställas i projektet Unga leder unga. Fem år senare hade vi fjorton unga ledare som stöttade deltagare i kreativt skapande – musik, film, poesi, podcasts – i verksamhet på alla stadsdelens fritidsgårdar. Några ungdomar fick en utbildning i arrangörskap och startade en egen festival. Vi förväntade oss att cirka 300 personer skulle komma och så kom det 1300. Femte året hade festivalen 5500 besökare och blev Sveriges största med en scen, arrangerad av ungdomar som jag mentorerade. De här ungdomsledarna är nu i 25–30-årsåldern, flera är fortsatt verksamma
Vilken insats du har gjort där.
Det fanns så många engagerade unga människor och en stark vilja, så allt kändes möjligt. Det gav mig en enorm boost. Ja, de åren där är det mest givande arbete jag någonsin har haft.
Vad är din egen konstnärliga hemvist?
Just att det inte finns en sån. Och jag träffar många unga som tänker likadant – att skaparglädjen är det som är genomgående. Jag har min ingång i musik, men nu skriver jag för scen, skriver pjäs och föreställningar. Inriktningen här på SMI är Scenpoesi och berättande – och just berättande är min ingång, storytelling. Jag har till exempel gått med en berättelse nu i fem år som handlar om den svensk-somaliska upplevelsen och den tar form i alla discipliner – musik, konst, film, scen…
Finns det tid för ditt eget skapande? Fungerar det att kombinera med studierna?
Ja det gör det. Det här med att planera – en del av att klara av konstnärskapet och det pedagogiska är ju att inte bränna ut sig. Att skapa ett bra tempo och hitta synergier. Många av skoluppgifterna finner sin väg in i det konstnärliga och det är jag jätteglad för. De två första sakerna jag har skrivit för utbildningen kommer jag att använda i andra sammanhang.
Är utbildningen som du förväntat dig?
När jag läste om utbildningen så kändes det så klockrent. Sen vet man ju inte – men det blev över förväntan – att hamna i ett riktigt sammanhang. Jag har klasskamrater, vi har kommit varandra nära även på ett professionellt plan. Och vi har yrkesutövande lärare som är stöd och har stor förståelse för det vi gör. Pedagoger som förstår båda världarna och har sätt att förena det. Och att hitta det med likasinnade. Det gäller även resten av skolans utbildningar med musiker och andra kreativa.
Ni kommer till SMI med olika bakgrunder och erfarenheter. Hur fungerar det att läsa ihop?
Jätteberikande. Enormt. Scenkonsten och scenpoesin, vad den är – är ju så brett. Vi har så många ingångar. Alla har arbetat professionellt, men också pedagogiskt och hållit på med projekt och hela den biten. Klassen bildar verkligen en jättespännande grupp, ett stöttande gäng och vi har massvis att lära av varandra.
Något som du inte förväntade dig?
Hur viktigt det har kommit att bli för mig att ta del av det som är runt utbildningen. Att vara en del av ett sammanhang kring allt som sker med studentkåren, studentpub, Open Stage, samtal i korridoren och att vara studentrepresentant i SMI:s styrelse. Att det finns så många andra platser för lärande som inte är den schemalagda tiden. Jag hade nog inte tänkt på hur stor betydelse det kan ha och hur fint det kan vara.
Har du något råd till den som funderar på att söka utbildningen?
Ja, jag skulle säga ja, satsa på det! Det finns plats för ditt eget konstnärskap samtidigt som det finns en massa bra kunskap att hämta hem. Jag rekommenderar starkt den här utbildningen – det är framtidens utbildning. Rör man sig i de här tankarna kring ett multidisciplinärt konstnärskap, berättande, scenpoesi får man här en gedigen utbildning med möjligheter till arbete genom att kombinera det konstnärliga med det pedagogiska. Och att som berättare också bli bättre med hjälp av de här pedagogikkunskaperna, för det handlar på något sätt alltid om att nå fram. Det här är inte en ”jag-ska-bli-läraresom- back-up-utbildning”. Det tror jag är viktigt – känner man att man är en person som gillar att engagera människor så är det här platsen. Vi behövs.
Senast upppdaterad: 2025-01-30