logo

Konstnärligt utvecklingsarbete och forskning vid SMI

SMI:s Nämnd för konstnärligt utvecklingsarbete (KU-Nämnd) inrättades 1995 och delvis lades ner 2010 för att bli inkorporerad i SMI:s Forsknings- och utbildningsnämnd (FUN) från 2012. Under de 17 år som KU-nämnd fanns genomfördes 24 projekt:


Projektets syfte var att i slutet av lärarens yrkesliv reflektera över sitt mångåriga arbete i en utgåva som kan fungera både som inspirations- och undervisningslitteratur. Resultatet kom 2013 i form av utgiven bok, Vad ska jag bli när jag är klar? Musiklärare – en examen för ekonomisk och emotionell framgång? (GML Förlag).

Projektets syfte var att undersöker idéerna bakom SMI:s verksamhet och hur de genomfördes. Projektets metod var en analys av relevant källmaterial på SMI (handlingar, protokoll, listor mm), tidigare forskning om och beskrivning av SMI samt intervjuer, bl.a. med SMI:s grundare Madeleine Uggla. Förutom värdefulla aspekter och beskrivningar av SMI:s historia i ett kulturellt och samhällskritiskt kontext, har projektet bidragit med en kartläggning av de anställda och deras funktioner i SMI under sina första 50 år.
Projektet resulterade i en opublicerad skrift med samma titel, en presentation vid SMI:s 50-års jubileumhelg och artikeln Stockholms Musikpedagogiska Institut 50 år – en tillbakablick i skriftserien Nordisk musikkpedagogisk forskning, Årbok 12, vilket även presenterades vid symposiet Leading Music Education i Ontario, Kanada, 2011.

Projektet syftade till att understödja lärarens magisteruppsats genom betald nedsättning av tjänst motsvarande 5% av heltid. Målet var att genom fördjupade studier i praktisk kunskap skriva en magisteruppsats med relevans för projekttiteln. Resultatet blev uppsatsen ett annat fallstycke: Om lärande och reflektion i musikpedagogiskt arbete med förskolebarn och med högskolestudenter, som presenterades i examination 2012 vid Södertörns Högskola.

Projektet undersökte studenterna beskrivning i skrift och bild deras erfarenheter av en bra och en dålig lärare. Lärarens erfarenhet av arbetet gav indikation för att det finns i bilderna gemensamma drag som är kännetecknande för hur studenterna upplever en bra respektive en dålig lärare. Metoden var analys, genom metoden innehållsanalys, av drygt 100 bilder som första årssstudenter vid SMI producerade i uppgiften att beskriva en bra och en dålig lärare de har tidigare mött.
Resultatet blev ett opublicerat manuskript De 101 bilderna, som användes vid undervisning på SMI och som presenterades vid en visar dels vad som kännetecknar en bra respektive dåligt lärare men också hur redovisning i form av bilder kan ligga till grund för vidare forskning.

Projektet syftade till att formulera och dokumentera erfarenheter och upplevelser sprungna ur sammanhang där skapande av mening och kunskap har kommunicerats genom estetiska och konstnärliga uttryck, samt att reflektera över och levandegöra begrepp och idéer som används i utbildning, vetenskap och aktuell forskning inom området estetiska lärprocesser – konstarter i samverkan. Kopplingar mellan dessa skulle göras och beskrivas i en skrift.
Resultatet blev en utgiven bok med samma titel, som används mycket som undervisningsmaterial.

Vilka steg består plankningsprocessen i och kan man öva de separat? Projektet undersökte studenters tankar och tillvagågångssätt när de "plankar" (nedtecknar/återge musik från inspelat förlaga) melodi, rytm och ackord. Projektets mål var att utarbeta en metod och ett material för undervisning i plankning.

KU-nämnden ordnade en serie med seminarier och föreläsningar med en rad konstutövare, filosofer och akademiker.

Projektets mål var att på ett vetenskapligt och pedagogiskt relevant sätt beskriva hur sångare inom olika sångstilar som klassisk musik, pop, jazz och blues, använder sin röst. Projektet undersökte flera olika sångare, vilket skilde sig från tidigare projekt då en sångare var subjekten till studierna. Metoden var inspelning och analys genom en välbeprövad datorteknologi samt med lyssnarförsök för att säkra ett representativt material. Projektet undersökte hur röstkällan varierade beroende på sångstil, tonhöjd och röststyrka, samt sambandet mellan den s.k. amplitudkvotan och uppfattad grad av röstligt skadlig fonatorisk press/hyperfiunktion.

Projektets syfte var att undersöka de förhållanden som råder mellan ackompanjemang och röst, under repetition och konserterande, för en populärmusikalisk sångare och hur den påverkar rösten samt hur man kan få didaktisk kunskap om sångteknik för att förhindra röststörningar hos popsångare. Metoden har varit att behandlar fonationssätt inom olika sångstilar med mätning kartläggning och analys inom bl.a. den distorderade rösten, även i mer extrema former som "growl" etc.
Resultatet ledde till ny kunskap inom sånggenrer där det finns lite utforskad och har bidragit till metodutveckling i sångundervisning, vilket även ledde till en fristående kurs vid SMI som fortfarande erbjuds. Forskningsresultatet presenterades vid en konferens för the British Voice Association 2004.

Projektets syfte var att undersöka de förhållanden som råder mellan ackompanjemang och röst, under repetition och konserterande, för en populärmusikalisk sångare och hur den påverkar rösten samt hur man kan få didaktisk kunskap om sångteknik för att förhindra röststörningar hos popsångare. Metoden har varit att behandlar fonationssätt inom olika sångstilar med mätning kartläggning och analys inom bl.a. den distorderade rösten, även i mer extrema former som "growl" etc.
Resultatet ledde till ny kunskap inom sånggenrer där det finns lite utforskad och har bidragit till metodutveckling i sångundervisning, vilket även ledde till en fristående kurs vid SMI som fortfarande erbjuds. Forskningsresultatet presenterades vid en konferens för the British Voice Association 2004.

Projektet gjordes med stöd både från SMI och KMH. Projektet syftade till att dokumentera metodiken lärarna har utvecklat för slagverksensemblespel från nybörjarstadiet, i princip första lektion. Metoden var att spela in på DVD en dokumentär över en undervisningsomgång med en grupp yngre barn.
Projektet resulterade i en DVD med dokumentation på svenska och engelska som har använts i seminarier i Sverige och internationellt, främst i USA. Metodutvecklingen kom att beskrivas som "NU-Musik – musik skapad nu för att spela strax", och har getts i workshopform ett stort antal gånger inom högre utbildningen, som fortbildning och som "event" i teambuildning etc i Sverige och internationellt, till breda grupp i alla åldrar.

Projektet syftade till att samla repertoar och arrangera för gitarr (främst solo, men även gitarrduo och i blandinstrument duo och ensemble), nedteckna för tablatur med fingersättning för både vänster och höger hand och spela in. Projektet resulterade i en utgiven metodbok med mycket stor spridning som har lyft fram en ny repertoarområde för undervisning och konserterande. Materialet har även presenterats vid workshops i Sverige och Argentina.

Projektet syftade till att utarbeta en metodik för undervisning i musikens funktion i film. Mål var bl.a. att höja det kritiska tänkandet hos studenterna genom att påvisa musikens påverkanskraft ihop med bild och media. Projektet behandlade genom observationsstudier filmkonstnärliga, musikteoretiska, stilistiska/genremässiga och funktionella aspekter i ett antal filmer, som analyserades för att utforma metodiska anvisningar. Resultatet ledde till ett antal kurser och kursutveckling i samarbete med andra lärare.

Projektet bestod dels av metodiskt upplagda teknikövningar som hjälper eleven att kreativt övervinna tekniska utmaningar, dels av verktyg för att skapa egna övningar att applicera på specifika tekniska problem. Resultatet var ett kompendium som användes i undervisning vid SMI.

Projektet syftade till att skapa en väl profilerad och verklighetsförankrad utbildning för musikundervisning i grundskolan, inkluderande både klassundervisning, instrumentalundervisning, kör, orkester och projekt. Projektet finansierade löner och expenser till en projektgrupp och en referensgrupp.
Resultatet blev en ny inriktning på SMI:s grundutbildning med namnet Musik i grundskolan (MG). MG-inriktningen sedermera blev både en examen och en inriktning i lärarutbildning i samarbete med Mälardalens högskola, och drevs fram till 2011 då lärarutbildningsreformen satt stopp för musiklärarutbildningar som inte ledde till en lärarexamen för uttalad skolform, en examensrätt SMI inte har.

Syftet med projektet var att med datortekniken som verktyg, skapa musikpedagogiska miljöer som lockade fram lyssnande och samspel och skapade spelsituationer för i första hand blivande musiklärare med piano som biinstrument. Metoden var utveckling av sequencerbakgrunder som fungerar som stöd i musicerande och få en ingång till musicerande utifrån puls, takt, rytm och period. Resultatet var en inspelad förlaga med en mängd bakgrunder/övningar att spela till. Genom det digitala mediet kunde användaren ändra tempo och tonart med visuell feedback.

Projektet syftade till att understödja lärarens magisteruppsats genom betald nedsättning av tjänst motsvarande 20% av heltid. Resultatet blev lärarens disputation med avhandlingen Från musikbildningsarbete till kommunal musikskola – vägen mot musikpedagogiska traditioners institutionalisering i Stockholm 1954-1961. Läraren sedermera doktorerade i ämnet (magisteruppsatsen var avstamp i doktorsavhandlingen) och blev lektor i musikpedagogik vid Kungl. Musikhögskolan.

Projektet syftade till att understödja lärarens avhandlingsarbete genom betald nedsättning av tjänst motsvarande 20% av heltid. Resultatet blev lärarens disputation med avhandlingen "Svenska sinfoni-författares karaktäristiska orkester-egendomligheter": aspekter på instrumentations-, orkestrerings- och satstekniken i Berwalds, Lindblads och Normans symfonier. Läraren sedermera gick blev docent i musikvetenskap och fortsätter att bedriva forskning, främst med inriktning mot orkester och opera på 1800-talet.

Projektet finansierade ett beställningsverk av tonsättaren Björn J:son Lindh för sopransaxofon och ensemble, om bidrog till ett genreöverskridande program för examen för en SMI student i saxofon med hög konstnärlig nivå. Antalet verk för solosaxofon är begränsad och mest skriven för altsaxofon. Resultatet var ett verk vid SMI skriven för student med hög konstnärlig kompetens för utbildning och examen i huvudinstrumentkursen.

Projektet syftade till att undersöka huruvida nybörjare elever i fiol respektive piano som fick undervisning i samma rum med samma undervisningsmaterial kunde åstadkomma ett samspel från första stund. Metoden var att hålla gemensamma lektioner med nybörjarelever i barnaålder. Resultatet var utveckling av en betydande mängd nytt material, bl.a. utgiven via Gehrmans Musikförlag, för att tillgodose den instrumentala och musikaliska utvecklingen hos barnen i samspel.

Projektet syftade till att kartlägga det afroamerikanska sångsättet ur fonatorisk och akustisk aspekt. Metoden var en laborativ undersökning av röstkällen med fiberskopifilmning av röstproduktionan. Resultatet delgavs bl.a. vid seminarier i Stockholm, Örebro, Köpenhamn och Philadelphia USA och publicerades i the Journal of Voice, Vol 18:1 (2004).