Frågor och svar om Haemophilus influenzae typ b (Hib)
- 1. Är Hib fortfarande ett problem i Sverige?
- 2. Vilka sjukdomar orsakas av Hib?
- 3. I vilken ålder var Hib vanligast?
- 4. Vad består Hib-vaccin av?
- 5. Hur många doser av Hib-vaccin behövs?
- 6. Om ett barn fått 1-2 doser av ett Hib-vaccin t.ex. i ett annat land - kan barnet få ett vaccin av annat fabrikat vid nästa dos?
- 7. Kan ett barn med övre luftvägsinfektion (snuva - hosta) och 37,9 grader C feber vaccineras?
- 8. Vad göra om ett barn av misstag får en för liten dos?
- 9. Vid vilka tillstånd ska Hib-vaccin inte ges?
1. Är Hib fortfarande ett problem i Sverige?
Hib var den vanligaste orsaken till hjärnhinneinflammation (meningit), struplocksinflammation (epiglottit) och blodförgiftning (sepsis) bland spädbarn och förskolebarn före 1992, då vi började vaccinera mot Hib. Dessa sjukdomar hade ett snabbt förlopp med hög dödlighet. Hib-meningit följdes ofta av hörselskador och andra hjärnskador. Efter det att vaccination med Hib-vaccin infördes har allvarliga sjukdomar orsakade av Hib blivit ytterst sällsynta bland barn. Även invasiva Hib-infektioner hos tonåringar och vuxna har minskat, t.ex. epiglottit - en fruktad infektion på struplocket.
2. Vilka sjukdomar orsakas av Hib?
Hib kan ge ett flertal allvarliga och snabbt förlöpande infektioner, såsom meningit (hjärnhinneinflammation), sepsis (blodförgiftning), epiglottit (struplocksinflammation), och svåra infektioner i olika vävnader som osteomyelit och artrit (infektion i skelett respektive led).
3. I vilken ålder var Hib vanligast?
Innan vaccinationen infördes inträffade de flesta invasiva Hib-infektionerna före ett års ålder, med högsta frekvensen vid 6-7 månaders ålder. Nittio procent av Hib-infektionerna kom före fem års ålder.
4. Vad består Hib-vaccin av?
Alla så kallade konjugerade Hib-vacciner innehåller en sockerart (en polysackarid) som finns i bakteriens kapsel. Denna kapselpolysackarid är kopplad till ett bärarprotein (ett äggviteämne) som ökar antikroppsbildningen mot polysackariden. Bärarproteinet skiljer sig mellan olika vaccinfabrikat och kan vara exempelvis tetanustoxoid eller ytproteiner från andra bakterier.
Vad gäller eventuella andra tillsatser se Frågor och svar om vacciner och säkerhet (fråga: Vilka tillsatser finns i vaccinerna?).
5. Hur många doser av Hib-vaccin behövs?
Barn under ett års ålder bör få tre doser av konjugerat Hib-vaccin, varav de första två ges med 1-2 månaders mellanrum och den tredje ges cirka sex månader efter den andra. I det svenska vaccinationsschemat ingår vaccination mot Hib vid 3, 5 och 12 månaders ålder. Dessa tre vaccinationer ges med ett kombinationsvaccin som innehåller Hib-vaccin tillsammans med vaccin mot difteri, stelkramp, kikhosta och polio. Ovaccinerade barn över ett år behöver bara en dos av det konjugerade Hib-vaccinet. Barn bildar naturligt antikroppar mot Hib med stigande ålder, oavsett om de varit sjuka eller inte. Vaccination rekommenderas därför endast upp till cirka sex års ålder, och någon påfyllnadsdos i skolan behövs inte.
6. Om ett barn fått 1-2 doser av ett Hib-vaccin t.ex. i ett annat land - kan barnet få ett vaccin av annat fabrikat vid nästa dos?
Ja, de konjugerade Hib-vaccinerna är utbytbara.
7. Kan ett barn med övre luftvägsinfektion (snuva - hosta) och 37,9 grader C feber vaccineras?
I regel ja, se Frågor och svar om det allmänna vaccinationsprogrammet.
8. Vad göra om ett barn av misstag får en för liten dos?
Endast fullständiga doser räknas. Se under Frågor och svar om det allmänna vaccinationsprogrammet.
9. Vid vilka tillstånd ska Hib-vaccin inte ges?
Vid överkänslighet mot någon del i vaccinet. Absolut kontraindikation är en svår allergisk reaktion mot en ingrediens i vaccinet.
Obs! Om ett barn reagerar kraftigt efter vaccination, så bör förstås först det akuta tillståndet tas om hand, men därefter bör allergolog, barnmedicinsk mottagning eller barnhälsovårdsöverläkaren kontaktas för utredning och bedömning inför fortsatt vaccinering. Alternativet - att avstå från alla vacciner som innehåller något av det som finns i Hib-vaccinet (t.ex. tetanustoxoid) - vore olyckligt. Därutöver ska anmälan om läkemedelsreaktion skickas in.
Skapad 2006-05-10 09:34
Uppdaterad 2009-10-09 15:36