Frågor och svar om difteri och stelkramp

1. Hur stort problem är det i Sverige med difteri och stelkramp?
Difteri och stelkramp (tetanus) är numera sällsynta sjukdomar i Sverige. De senaste inhemskt smittade difterifallen inträffade i mitten av 1980-talet bland socialt utslagna personer. Difteri förekommer dock i flera av våra östra grannländer, vilket innebär en risk för spridning till Sverige om vi inte skulle vaccinera mot sjukdomen. I Sverige förekommer något eller några tetanusfall årligen - det är i regel äldre ovaccinerade personer som drabbas. Stelkrampsbakterien är sporbildande och finns i jorden. Spädbarn bör därför vaccineras innan de börjar leka utomhus.

2. Vad är DT för slags vaccin?
Difteri- och tetanusvaccinerna (DT) är toxoider, dvs. inaktiverade toxiner (toxin = ett gift som utsöndras av bakterien). Vad gäller eventuella andra tillsatser se Frågor och svar om vacciner och säkerhet (fråga 4 Vilka tillsatser finns i vaccinerna?). De DT-vacciner som används i vaccinationsprogrammet är kombinationsvaccin. Under spädbarnsåret ges vaccin mot difteri och stelkramp tillsammans med vaccin mot kikhosta, polio och Hib, och under skolperioden ges kombinerat vaccin mot difteri, stelkramp och kikhosta.

3. Vilket vaccinationsschema rekommenderas för difteri och stelkramp?
Grundskydd erhålls för såväl difteri som stelkramp med tre doser, varav de första två ges med 1-2 månaders mellanrum och den tredje 6-12 månader senare. En påfyllnadsdos bör ges cirka fem år senare, och det kan vara aktuellt med ytterligare en påfyllnadsdos efter tio år.

I det svenska vaccinationsprogrammet ges DT vid 3, 5 och 12 månaders ålder, och till barn födda före 2002 ges en fjärde dos i skolan vid tio års ålder, från läsåret 2005/2006 tillsammans med en fjärde dos kikhostevaccin. Barn födda från och med 2002 erhåller denna fjärde vaccination vid 5-6 års ålder, och sedan en femte vid 14-16 års ålder.

Barn födda 1979-95 har fått tre doser av DT-vaccin som spädbarn, men från 1996 ges de första tre vaccinationerna mot difteri och stelkramp i kombination med andra vacciner under spädbarnsåret. Enbart DT-vaccin gavs i skolan (vid tio år) till och med läsåret 2004/2005, men från läsåret 2005/2006 rekommenderas vaccin som även innehåller kikhostevaccin.

4. Vilka difteri- och stelkrampsvacciner finns idag?
De idag registrerade vacciner som innehåller endast D och T är diTeBooster®. Det är ett rent påfyllnadsvaccin och får alltså inte användas för grundvaccinering, varken mot stelkramp eller mot difteri. Duplex®, dvs. det DT-vaccin som i många år använts i Sverige, finns inte längre. Inte heller finns svensktillverkade separata vacciner mot difteri eller stelkramp. Separata D och T-vacciner tillverkas däremot i Danmark, och kan via licensförfarande användas vid grundvaccinering av tidigare ovaccinerade vuxna och tonåringar. För grundvaccinering av småbarn och skolbarn är det bättre att använda de registrerade kombinationsvacciner som innehåller D, T och kikhostevaccin - se Frågor och svar om det allmänna vaccinationsprogrammet (fråga 1. Hur gör jag med ett barn som inte fått sina vaccinationer enligt schemat?).

För påfyllnadsdoser till barn vid 10 års ålder används med start från läsåret 2005/2006 Infanrix® eller Tetravac®, som utöver D och T även innehåller kikhostevaccin - se Frågor och svar om kikhosta. Dessutom innebär denna ändring en ökning av mängden difterivaccin, då Infanrix och Tetravac är så kallade fulldosvacciner.

5. Om ett barn inte fått några vaccinationer mot difteri och stelkramp tidigare, hur gör man då?
Vaccinera så snart som möjligt med 1-2 månaders intervall mellan de första två vaccinationerna och med cirka 6 månader mellan den andra och tredje vaccinationen. Vilket eller vilka vacciner som kan användas beror på vad barnet saknar utöver vaccination mot difteri och stelkramp. Tyvärr finns det inte längre något vaccin som enbart innehåller DT för grundvaccinering. Se även Frågor och svar om det allmänna vaccinationsprogrammet (fråga 1. Hur gör jag med ett barn som inte fått sina vaccinationer enligt schemat?).

6. Om ett barn fått 1-2 doser av ett DT-vaccin t.ex. i ett annat land - kan barnet få ett vaccin av annat fabrikat vid nästa dos?
Ja, DT vacciner som är avsedda för grundvaccination är i princip utbytbara. Det gäller också de kombinationsvacciner som är avsedda för grundvaccinering och som innehåller fler vacciner än just vaccin mot difteri och stelkramp. Barn under ett år, som fått en eller två doser med enbart DT-vaccin bör först erhålla lika många doser även av poliovaccin, och även av konjugatvaccin mot Hib. Därefter ger man de återstående doserna av DT i form av kombinationsvaccin mot difteri-stelkramp-kikhosta-polio-Hib.

Barn över ett år, som fått en eller två doser med enbart DT-vaccin bör först erhålla lika många doser även av poliovaccin, samt en dos av konjugatvaccin mot Hib. Därefter ger man de återstående doserna av DT i form av kombinationsvaccin mot difteri-stelkramp-kikhosta samtidigt med vaccin mot polio.

Obs! Om vaccinationerna ges sent under förskoleåren kan det vara lämpligt att uppskjuta fjärde dosen av poliovaccin och av vaccin mot difteri-stelkramp-kikhosta så att det hinner gå fem år. Informera familjen och skolhälsovården i så fall.

7. Vid vilka tillstånd skall difteri och tetanus toxoid (DT) inte ges?
Vid allvarliga reaktioner efter tidigare vaccination med vaccin som innehåller D eller T eller känd allergi mot någon beståndsdel i vaccinet. Absolut kontraindikation är en svår allergisk reaktion inom 48 timmar efter föregående dos eller en sådan reaktion mot en ingrediens i vaccinet.

Obs! Om ett barn reagerar kraftigt efter vaccination, så bör förstås först det akuta tillståndet tas om hand, men därefter bör allergolog, barnmedicinsk mottagning eller barnhälsovårdsöverläkare kontaktas för utredning och bedömning inför fortsatt vaccinering. Alternativet - att avbryta vaccination med samtliga dessa vaccin - vore olyckligt. Därutöver ska anmälan om läkemedelsreaktion skickas in.

8. Kan ett skolbarn med övre luftvägsinfektion (snuva - hosta) och 37,9 grader C feber vaccineras mot difteri-stelkramp?
I regel ja. Elevens allmäntillstånd och besvärens svårighetsgrad får avgöra om det är olämpligt att vaccinera. Lindrig infektion - även med litet feber (praktisk gräns cirka 38°C) utgör inte hinder för vaccination. Det kan vara klokt att vänta någon dag om eleven just insjuknat för att veta hur symptomen utvecklas.

9. Vad göra om ett barn av misstag får en för liten dos DT?
Vänta 14 dagar och upprepa vaccinationen med rätt dos. Endast fullständiga doser räknas. Numera rekommenderas inte så kallad fraktionerad vaccination för att försöka minska biverkningar eller förebygga allergi.
Se också Frågor och svar om det allmänna vaccinationsprogrammet (fråga 7 och 8 om halva doser).

10. Kan den fjärde dosen DT ges före tio års ålder?
Till barn födda före 2002 ges den fjärde dosen DT-vaccin i skolans årskurs 4, från läsåret 2005/2006 i form av vaccin som även innehåller kikhostevaccin. Yngre skolbarn som ska resa till ett område med stor risk för difteri, t.ex. Ukraina och södra Ryssland rekommenderas att ta den fjärde dosen före resan. Reseprofylax rekommenderas också till äldre barn och vuxna som fått fyra doser difterivaccin, om det gått mer än tio år sedan den senaste dosen.

Till barn födda från och med 2002 ges den fjärde dosen mot difteri-stelkramp-kikhosta redan vid 5-6 års ålder.

11. Behöver man ge en extra vaccination vid sårskada?
Nej, inte om barnet hunnit få sina tre vaccinationer vid 3, 5 och 12 månaders ålder. Om skadan inträffar kort före den tredje vaccinationen vid 12 månaders ålder kan denna tidigareläggas. Enligt Socialstyrelsens Rekommendationer för profylax till vuxna mot difteri och stelkramp (se länk i högerspalten) ges därefter påfyllnadsdos vid skada endast om tio år förflutit från tredje vaccinationen, och efter fjärde dosen endast om det gått mycket lång tid (över 20 år). Barn födda före 2002 får sin fjärde dos nio år efter den föregående (vid tio års ålder) och det behövs därför ingen extrados vid sårskada. Barn som är födda från 2002 får sin fjärde dos redan 4-5 år efter den tredje, och behöver förstås inte heller någon extra dos vid sårskada före den fjärde dosen.

Vid sårskada bör man enligt Socialstyrelsens rekommendationer se över skyddet såväl mot stelkramp som difteri.

12. Vad gör man om ett skolbarn redan av misstag fått en dos T?
Skriv avvikelserapport, beställ hem rent difterivaccin och ge en kompletterande difterivaccination med detta vaccin. Observera att från 2005 ges normalt fulldosvaccin till tioåringar, vilket innebär högre antigenmängd av difteri.

Barn födda 1995-2001 rekommenderades från hösten 2005 fulldosvaccin istället för påfyllnadsdos vid tio år, bl.a. för att få mer difteriantigen. En av anledningarna till det nya programmet var att difteriskyddet behöver stärkas, och barn som är födda före 2002 får endast en påfyllnadsdos vid tio år medan barn i det nya programmet får två, en vid 5-6 och en vid 14-16 år.

För att ge barn som följer det gamla programmet bättre skydd än de annars skulle få, så anser SMI att man vid tio år bör ge fulldos difterivaccin. Det innebär att påfyllnadsstyrkan av Difterivaccine SSI (2 IE/6,25 Lf difteri per dos) inte är tillräcklig, och därför bör man - om man vill vaccinera en tioåring enligt intentionerna i det nya vaccinationsprogrammet - använda Difterivaccine SSI (30IU/25Lf per dos) (SIC).

Kompletterande kikhostevaccination kan inte ges eftersom det inte finns någon produkt som enbart innehåller kikhostevaccin.

Uppdaterad 2010-08-18 12:24

Kontakt
Eva Netterlid

Fakta & fördjupning

Barnvaccinationer

Difteri

Stelkramp

Läs mer på andra webbplatser

Socialstyrelsen

Rekommendationer för profylax av vuxna mot difteri och stelkramp