logo

Intervju med tre studenter på Musikpedagogprogrammet

Student-intervjuer

Här är tre av årets studenter som snart läst sin första termin i utbildningen: Här är tre studenter inom inriktningen som snart läst sin första termin i utbildningen:
Ludvig Parment är yrkesverksam framför allt som producent och låtskrivare men även DJ.
Laura Lyth Nykopp är låtskrivare och producent i olika projekt.
Corinne Dominique skriver, sjunger och spelar musik och har en kandidat i komposition.

Hur hamnade ni på SMI?

Ludvig: Jag har länge tänkt att jag vid någon tidpunkt vill bli musiklärare. Det känns som en naturlig fortsättning att lära ut något som man brinner för, sen att det blev just nu var lite av en slump. Dels ville jag inte plugga förra året mitt i pandemin, i år var det ett bättre läge, och så fick jag nyligen barn och då kändes utbildningen som ett stabilt alternativ att kombinera mitt jobb med.

Laura: För min del har jag alltid varit intresserad av pedagogik men nog tidigare inte tänkt att det är just musikpedagog jag ska bli. Men jag blev inspirerad till det i samband med mitt intresse för jämställdhetssynen inom musikproduktion, hur det faktiskt ser ut. Och också efter att ha mött mycket folk som man märker har väldigt stora svårigheter med att skapa musik. De kan vara jätteduktiga sångare eller instrumentalister men just det här skapandemomentet är en knut för många, och där känns det fint att kunna hjälpa till, och utifrån egna erfarenheter hjälpa någon att komma över den typen av trösklar.

Corinne: Jag upptäckte SMI i samband med att jag fick höra talas om Kulturskoleklivet och satsningen på utbildning för pedagoger i Kulturskolan. Möjligheten att gå en pedagogisk påbyggnadsutbildning inom ett konstnärligt ämne där man redan har viss utbildning eller erfarenhet passade mig väldigt bra, och SMI var ett av alternativen för detta. Det som särskilt utmärkte SMI var att det var den enda skolan som hade just en musikskapande inriktning i utbildningen för blivande kulturskolepedagoger.

Ni kommer ju till SMI med ganska olika bakgrunder och erfarenheter, hur fungerar det att läsa ihop?

Laura: Jag tycker att det är en styrka. Man kan dela med sig av erfarenheter och få andra perspektiv. Vi är kontraster till varandra i många delar, kommer från olika håll. Men jag ser det som en tillgång, det blir en erfarenhetsbank som man kan hämta ifrån och lära sig av.

Ludvig: Jag håller helt med.

Corinne: Det kan absolut vara en tillgång. Men den här spretigheten innebär också att man ibland behöver göra vissa avvägningar - och det gäller nog både studenter och lärare – för att bestämma vilken riktning man ska ta. Det underlättar om man som student känner sig relativt säker i sitt eget musikskapande och varför man är här.

Ludvig: Jag tycker att det är skönt att man kan bli inspirerad av de andra studenterna, de är ju också väldigt viktiga i en skola och att man inte hamnar i att alla gör samma sak. Laura: Det blir inte heller att man hamnar i ett läge där man börjar jämföra sig när man är så olika, för det går inte. Och i vår inriktning studerar vi ju inte ett instrument som de andra gör. Det blir ju ämnesdidaktik med ett väldigt brett perspektiv, vilket jag tycker att alla kan delta i med sina förkunskaper, och man kan diskutera olika didaktiska frågor från olika håll. Så det är absolut inte ett hinder.

Hur ser ni på er utbildning så här långt?

Ludvig: Det är ganska mycket hittills som jag inte är van vid. Jag är van att kunna sitta väldigt länge själv med någonting. Nu är det mycket samarbetsövningar under snäva tidsramar, vilket ofta får en ur sin comfortzone. Det tror jag dock är bra ur studentperspektiv, inte bara när jag jobbar med elever, utan också att det är bra kunskap att ha när jag jobbar med musik – att kunna släppa lite på sin prestige – för att få något gjort. Det känns som en stor grej att alla är så prestigelösa på den här skolan. Och det är en väldigt fin stämning, inte alls tävlingsinriktat, bara kul.

Corinne: Jag håller med, det är en rolig men bitvis svår utmaning att mycket här sker så direkt. Särskilt i musikdidaktiken och våra profilstudier, där vi får många olika skapande övningar som vi dels ska testa själva men också reflektera över i relation till att bedriva vår egen undervisning. Där kan det höga tempot verkligen bli en utmaning för mig som är van vid att skapa musik inom helt andra tidsramar. Men det kan nog vara både en fördel och en nackdel, tror jag. Här är syftet att hinna prova på mycket för att få en varierad överblick på pedagogiska och kreativa metoder, och det ser jag ju många poänger med.

Laura: Ja det finns verkligen många utmanande moment, men jag kan ändå uppleva att det finns ett tydligt syfte med det, och att man växer som pedagog och person utav det. Och ja, det är nästan inom alla ämnen som man blir utmanad på något sätt oavsett förkunskaper. Och det tycker jag är bra, det är ju det vi är här för. Att lära oss och utmanas och att våga göra fel.

Har ni några råd till den som funderar på att söka utbildningen?

Corinne: Jag var först lite osäker på hur jag skulle förhålla mig till de uttalade profilerna låtskrivare, musikproducent och DJ – om jag behövde välja en av dessa och vilken roll det skulle spela i utbildningen. Men under ansökningsintervjun förstod jag att det inte hade någon stor, avgörande betydelse, och studentrepresentanten berättade att “hälften av tiden glömmer vi som går här bort vilken specifik inriktning vi har, det blir inte så viktigt”, vilket var skönt att höra för mig som gärna sysslar med olika slags musikskapande.

Laura: Jag sökte inte på någon tydlig profil utan fyllde i både låtskrivande och musikproduktion. Vi läser ju allt tillsammans och får hela paletten. Det måste finnas en öppenhet för bredd att sträva efter att behärska flera delar i musikskapandet. Man får en verktygslåda med en massa saker som man sen kan jobba med.

Ludvig: Det handlar inte så mycket om att jobba på sitt eget konstnärliga uttryck som att få verktygen för att lära ut. Men om man känner sig säker inom sin profil är det också möjligt att ta in de här andra delarna också och använda i sitt eget skapande. Jag får ut jättemycket av det.

Laura: Ja, man ska inte förvänta sig handledd undervisning inom sitt profilämne.

Finns det plats för ert eget skapande? Hur fungerar det att kombinera?

Ludvig: Man får inte så mycket fritid, men jag är fortfarande aktiv som producent och låtskrivare. Det är klart att det märks att man pluggar hela tiden, men jag känner verkligen inte att man måste lägga ned hela sin konstnärliga verksamhet. Laura: Jag har förstås inte lika mycket tid för mina egna projekt även om jag fortfarande håller på. Men jag känner också att jag vill ta tillvara på tiden här på SMI så mycket som det går. Det är viktigare just nu.

Corinne: För mig är det här en så himla spännande plats, för det är en kontext av musiker som ges utrymme att reflektera över en mängd sociala aspekter inom musik och musikundervisning, och det känns som att det bland många här finns en utbredd nyfikenhet på just den sociala och ansvarstagande biten i musikutövandet, hur man kan arbeta medvetet med exempelvis gruppdynamik, kommunikation och struktur. Så – för mig känns SMI verkligen som en stor tillgång för mitt musikskapande. Sammanhanget och miljön där jag befinner mig har stor betydelse för mig, och för andra också tror jag, för att kunna förankra musiken i något