Statistik för entamoeba histolytica (amöbainfektion)
Infektion med Entamoeba histolytica är enligt smittskyddslagen en anmälningspliktig sjukdom, och inträffade fall anmäls till smittskyddsläkaren i landstinget och till Smittskyddsinstitutet (SMI). Infektion med E. histolytica är en smittspåringspliktig sjukdom.
E. dispar skall således inte anmälas enligt smittskyddslagen. Vid inhemsk smitta utreds möjliga smittkällor, t.ex. vatten och grönsaker bevattnade med avloppsvatten. Vid misstanke om inhemsk vatten- eller livsmedelsburen smitta skall miljökontoret eller motsvarande i kommunen kontaktas.
2004 ändrades smittskyddslagen. Istället för ”amöbainfektion” blev enbart Entamöba histolytica en anmälningspliktig sjukdom och inte längre Entamöba dispar. Ändringarna i anmälningsförfarandet innebär att det senaste årets siffror knappast är jämförbara med tidigare års.
Statistiken uppdateras den 8:e i varje månad med en månads fördröjning.2005
Under 2005 anmäldes totalt 304 fall av infektion med Entamoeba histolytica. En stor del av dessa anmälningar baseras på mikroskopisk påvisning av morfologiskt oskiljaktiga Entamoeba histolytica/E. dispar-cystor i feces. Då denna diagnostik till stor del bedrivs på parasitologiska laboratorier ute i landet där metoder för species-identifiering av amöba saknas medför detta en kraftig överrapportering av E. histolytica-fall. Den speciesdifferentiering med PCR av morfologiskt diagnosticerade fall som utförts på SMI sedan april 2001 har nämligen konstant visat att högst 10 % är ”äkta” E. histolytica. Prov från cirka en fjärdedel av patienterna med E. histolytica/E. dispar-fynd i feces skickas till SMI för differentiering och år 2005 kunde Entamoeba dispar-DNA påvisas i feces-prov från 71 patienter medan sju patienter
hade Entamoeba histolytica-DNA.
Ett fåtal av de anmälda fallen av Entamoeba histolyticainfektion per år diagnosticeras alltså med specifika metoder som serologi och PCR. Under år 2005 rapporterades 13 fall av Entamoeba histolytica från SMI. Av dessa var fyra diagnosticerade med enbart serologi, fem med enbart feces-PCR och fyra med både serologi och PCR (feces, abscessinnehåll och tarmbiopsi). Av de fall där smittort angivits var sju från Asien (Indien, Thailand) två från Afrika och en från Brasilien.