Statistik för entamoeba histolytica (amöbainfektion)
Infektion med Entamoeba histolytica är enligt smittskyddslagen en anmälningspliktig sjukdom, och inträffade fall anmäls till smittskyddsläkaren i landstinget och till Smittskyddsinstitutet (SMI). Infektion med E. histolytica är en smittspåringspliktig sjukdom.
E. dispar skall således inte anmälas enligt smittskyddslagen. Vid inhemsk smitta utreds möjliga smittkällor, t.ex. vatten och grönsaker bevattnade med avloppsvatten. Vid misstanke om inhemsk vatten- eller livsmedelsburen smitta skall miljökontoret eller motsvarande i kommunen kontaktas.
2004 ändrades smittskyddslagen. Istället för ”amöbainfektion” blev enbart Entamöba histolytica en anmälningspliktig sjukdom och inte längre Entamöba dispar. Ändringarna i anmälningsförfarandet innebär att det senaste årets siffror knappast är jämförbara med tidigare års.
Statistiken uppdateras den 8:e i varje månad med en månads fördröjning.2009
Under 2009 anmäldes 186 fall av Entamoeba histolytica, vilket är en minskning med 31 % från året innan. Det är det lägsta antalet personer som anmälts på åtskilliga år. 11 personer (6 %) hade smittats i Sverige. De vanligaste länderna att bli infekterad i var Indien, Irak och Somalia.
Huvudparten av ovanstående E. histolytica-anmälningar är dock missvisande, då de grundar sig på mikroskopisk påvisning av morfologiskt oskiljaktiga E. histolytica/E. dispar-cystor. Species-differentiering med PCR av morfologiskt diagnostiserade fall som utfördes på SMI under 2009 påvisade E. dispar-DNA i fecesprov från 121 patienter, medan endast 11 patienter hade E. histolytica-DNA i feces. Metoder för species-differentiering är nu under uppbyggnad på flera parasitlaboratorier runt om i landet, vilket förhoppningsvis kommer att medföra en minskad överrapportering av E. histolytica på sikt.