Ledare

  • Parasiternas revansch

    Genom det stora utbrottet av crypto- sporidium i Östersunds dricksvatten har vi återigen fått en påminnelse om att utbrott av parasitinfektioner i stor skala är en realitet även i vårt land.

  • Registrera mera

    Registrering är ofta ett oöverträffat sätt att följa upp mycket av vad som görs i hälso- och sjukvården – och i smittskyddet.

  • Vår beredskap ska bli bättre

    Vi hade knappast kunnat förutspå galna kosjukan, sars eller mjält-brandsbreven. Tittar vi dessutom några decennier tillbaka så blev vi lika tagna på sängen av legionärssjukan och hiv/aids-pandemin.

  • Breddad verksamhet ger effektivare smittskydd

    Kunskapen – och inte bara fritt tyckande – är grunden för mycket av de gångna århundradenas framsteg. Kunskap är också ett genomgående tema i det nya Smittskyddsinstitutets (SMI) uppdrag.

  • Mikrobiologisk diagnostik: Kostnaden ska delas rättvist

    Det sannolikt största hindret för att kunna vidare- utveckla molekylär typning av mikrober är den oklara ansvars- och kostnadsfördelningen mellan hälso- och sjukvårdens och smittskyddets aktörer.

  • Vaccinationsframgångar: Det går inte att luta sig tillbaka

    I dessa pande- mitider finns det anledning att skänka en tacksam- hetens tanke till Edward Jenner, Louis Pasteur och andra giganter som banade väg för vaccinationen som hjälpmedel mot de farsoter som alltid hemsökt människan.

  • Den osynliga pandemin

    I skuggan av influ- ensapand- emin pågår en annan och mer ödesdiger smittsprid- ning över världen – den snabba ökningen av antibiotika- resistenta mikrober – som på sikt riskerar att ödelägga mycket av dagens sjukvård.

  • Stora förväntningar på en statlig smittskyddsmyndighet

    Att verksam- het ifråga- sätts och omprövas med jämna mellanrum har otvivel- aktigt ett egenvärde.

  • Ragnar Norrby avgår som generaldirektör

    Publicerad i Smittskydd nr 3 2009

    Den 31 maj lämnar jag SMI efter mer än åtta år som GD. Därför blir denna ledare mindre av samhällsdebatt i smittskyddsfrågor och mer ett försök till sammanfattning och framför allt ett stort tack till SMI:s personal.

  • Resemedicin ett eftersatt område

    Publicerad i Smittskydd nr 2 2009

    Svenska folket reser alltmer och resmålen blir alltmer avlägsna. Resorna kan vara av olika typ – från charterresor med ”all inclusive” i Medelhavsområdet till ganska långvariga ungdomsresor med låg budget och till exotiska resmål i Asien, Afrika eller Latinamerika eller affärsresor till svårtillgängliga och politiskt oroliga områden. I alla dessa fall, men särskilt i de två senare, krävs rådgivning och reseprofylax.

  • Antibiotikaresistens: Viktigaste vapnet stavas vårdhygien

    Under senare tid har media uppmärk- sammat att patienter kan dö av infektioner orsakade av bakterier som är höggradigt antibiotikaresistenta och som förvärvats inom sjukvården.

  • Klarare riktlinjer och betydande hälsovinster

    Regeringen har nyligen fastställt direktiven för en utredning som ska se över vaccinationsprogrammen i Sverige. Den viktigaste orsaken till att utredningen tillsätts är att nya vacciner blivit aktuella för att ingå i de allmänna vaccinations- programmen.

  • HPV-vaccination bör registreras nationellt

    Publicerad i Smittskydd nr 5 2008

    Socialstyrelsens förslag om att inlemma vaccin mot humant papillomvirus (HPV) i det allmänna vaccinationsprogrammet aktualiserar behovet av att data om alla vaccinationer samlas i ett nationellt register. Orsaken till detta är att utbredd vaccination ibland skulle kunna få negativa konsekvenser.

  • Ska Smittskyddsinstitutet bedriva forskning?

    Publicerad i Smittskydd nr 4 2008

    Regeringen har utsett en utredare som ska göra en översyn av smittskyddsverksamheten vid svenska statliga myndigheter, främst Smittskyddsinstitutet (SMI) och Socialstyrelsen (SoS).

  • HPV-vaccination – är det värt kostnaderna?

    Publicerad i Smittskydd nr 3 2008

    Socialstyrelsen (SoS) har föreslagit att vaccination mot humant papillomvirus (vårtvirus) ska erbjudas flickor i åldern 10–12 år inom ramen för det svenska skolvaccinationsprogrammet.

  • Få fall av mässling i Sverige – lätt att missa diagnosen

    Publicerad i Smittskydd nr 2 2008

    Hittills i år har det inträffat ett tiotal fall av mässling i Sverige. Ursprungssmittan har skett i utlandet: Schweiz, Italien, Frankrike och Thailand. Dessa barn har i sin tur smittat sex andra barn.

  • Fria sprutor knappast kontroversiellt

    Publicerad i Smittskydd nr 1 2008

    Sedan mitten av 1980-talet har man vid infektionsklinikerna i Lund och Malmö låtit narkomaner med intravenöst missbruk få tillgång till injektionssprutor och sprutspetsar.

  • Antibiotikaresistens – hoppet står till ökad vårdhygien

    Publicerad i Smittskydd nr 6 2007

    Smittskyddsinstitutet (SMI) har sedan länge högprioriterat antibiotikaresistens och vårdhygien. Samtidigt har strategigruppen för minskad antibiotikaresistens och rationell antibiotikaanvändning (Strama) fått större resurser och en mera permanent struktur. Även Socialstyrelsen har ägnat betydande resurser åt problemet. Trots detta, och trots en internationellt sett låg antibiotikaförbrukning, ökar frekvensen resistenta bakteriestammar i Sverige och hotet om infektioner där alla terapimöjligheter uttömts blir större.

  • Klimatet luckrar upp infektionsgränserna

    Publicerad i Smittskydd nr 5 2007

    Det tycks nu stå klart att vi står inför en global uppvärmning. Resultatet av detta kan bli ett ändrat geografiskt mönster för vissa infektionssjukdomar. Vi kan få in infektioner som tidigare inte funnits i Sverige och inom landet kan man förvänta sig förskjutningar av förekomsten av infektioner som i dag har begränsad utbredning.

  • Sexuellt överförda infektioner – vilka konsekvenser får ökningen?

    Publicerad i Smittskydd nr 4 2007

    Under flera år har vi sett en kontinuerlig ökning av antalet anmälda fall av klamydia och i år har vi dessutom kunnat notera en viss ökning av syfilis hos homosexuella män samt av hivinfektioner. Klamydiafallen ses främst hos yngre personer och de årliga kampanjerna som riktas till ungdomar tycks ha haft liten eller ingen effekt.

  • Barnvaccinprogrammet - vem ska bära kostnaderna?

    Publicerad i Smittskydd nr 3 2007

    Det allmänna svenska barnvaccinationsprogrammet sammanfattas i nedanstående tabell som hämtats ur Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS 2006:22). I tillägg till detta rutinschema erbjuds barn med utländsk bakgrund vaccination mot tuberkulos och serumgulsot (hepatit B).

  • International Vaccine Institute väl värt ett större stöd

    Publicerad i Smittskydd nr 2 2007

    För tio år sedan beslutade FN att inrätta ett institut för vaccinforskning med uppgift att underlätta utveckling och introduktion av vacciner avsedda för de fattigaste länderna i världen.

  • Antibiotikaresistens och vårdrelaterade infektioner: Vad gör Sverige och övriga världen?

    Publicerad i Smittskydd nr 1 2007

    Sedan flera år finns en medvetenhet om att antibiotikaresistens är ett stort problem som måste prioriteras i sjukvårdspolitik och forskning. Bakterier som utvecklat resistens mot så gott som alla tillgängliga antibiotika är växande problem i alla länder.

  • Kan polio utrotas?

    Publicerad i Smittskydd nr 6 2006

    Sedan flera år har WHO drivit en intensiv och mycket kostsam kampanj för att utrota poliomyelit (barnförlamning).

  • Svevac förbättrar vaccinationsprogram

    Publicerad i Smittskydd nr 5 2006

    Smittskyddsinstitutet (SMI) ska övervaka det svenska barnvaccinationsprogrammet, bland annat avseende anslutning till programmet. Hittills har detta skett genom ett ganska mödosamt inhämtande av uppgifter från varje barnavårdscentral (BVC) och skolhälsovård. Sedan flera år pågår ett arbete med att skapa ett nationellt vaccinationsregister som givits namnet Svevac. Detta görs tillsammans med Läkemedelsverket.

  • Nya vacciner – men vem ska betala notan?

    Publicerad i Smittskydd nr 4 2006

    Under de närmaste åren är det sannolikt att man kommer att rekommendera en utvidgning av programmet för vaccinationer inom barn- och skolhälsovården.

  • Infektioner som globalt problem prioriterar vi rätt?

    Publicerad i Smittskydd nr 3 2006

    Världshälsoorganisationens (WHO) statistik visar att varje år dör cirka 17 miljoner människor i infektioner. Av dessa är omkring fyra miljoner luftvägsinfektioner, cirka tre miljoner aids, två miljoner diarrésjukdomar, två miljoner tuberkulos och en och en halv miljon malaria. Bland resterande finner man infektioner orsakade av antibiotikaresistenta bakterier, hjärnhinneinflammation, mässling, denguefeber och parasitinfektioner.

  • Mikrobiologisk självdiagnostik – hot eller möjlighet?

    Publicerad i Smittskydd nr 2 2006

    I allt större omfattning finns nu mikrobiologiska tester för patientens egen diagnostik. Är man klinisk mikrobiolog eller infektionsläkare tror jag den instinktiva reaktionen på detta blir negativ.

  • Refvac föreslår: influensavaccin till barn

    Publicerad i Smittskydd nr 1 2006

    När man talar om influensavaccination under interpandemiska år avses nästan alltid personer som tillhör så kallade medicinska riskgrupper. Dessa inkluderar de som är 65 år eller äldre och de som har underliggande sjukdomar som kan leda till ett allvarligare än normalt förlopp av en influensainfektion.

  • Vargen kommer – men var är vargen?

    Publicerad i Smittskydd nr 6 2005

    Under hösten 2005 har man i hela världen sett en närmast hysterisk reaktion på det faktum att det influensavirus, H5N1, som sedan 1997 orsakat stora utbrott bland fåglar i Sydostasien nu nått sydöstra Europa.

  • Tuberkulos fortfarande ett aktuellt hot i Sverige

    Publicerad i Smittskydd nr 5 2005

    Sverige har sedan flera år ett lågt antal nyinsjuknade i tuberkulos: 465 rapporterade fall 2004, det vill säga 5,2 fall per 100 000 invånare. Ser man på insjuknandet hos personer födda i Sverige var incidensen lägre än ett fall per 100 000 invånare per år.

  • Antibiotikaresistens: Åter till 1930-talet?

    Publicerad i Smittskydd nr 4 2005

    Detta nummer av Smittskydd ägnas i stor utsträckning åt problemet med antibiotikaresistens, ett område som Smittskyddsinstitutet (SMI) under flera år prioriterat. Trots att Sverige i detta avseende har en mycket bättre situation än flertalet länder är läget i vissa avseenden mycket oroande.

  • Smittskyddslagen kräver att kliniskt misstänkta fall anmäls

    Publicerad i Smittskydd nr 3 2005

    Sedan några år har vi och andra länder haft utbrott av infektioner som liknar påssjuka (parotit). I några av dessa utbrott har virus kunnat isoleras från enstaka patienter, medan sådana prover i andra utbrott varit negativa. Dessutom har man i många fall underlåtit att ta prov och/eller har tagit prov för virusisolering alltför sent i sjukdomsförloppet.

  • Fågelinfluensa och influensapandemi – förhoppningsvis två olika problem

    Publicerad i Smittskydd nr 2 2005

    Samtidigt som Socialstyrelsen den 16 februari 2005 lade fram sin plan för hur Sverige ska förbereda sig för en influensapandemi kom oroande medierapporter om fågelinfluensan i Vietnam. Detta ledde till att många tolkade situationen så att pandemiplanen avser en situation där fågelinfluensavirus av typ H5N1 förändras så att det sprids epidemiskt mellan människor.

  • Har Sverige fullgod epidemiberedskap vid katastrofer?

    Publicerad i Smittskydd nr 1 2005

    Flodvågen i Asien har lett till att de flesta myndigheter nu ser över sin organisation i syfte att förbättra katastrofberedskapen. Detta görs även på Smittskyddsinstitutet, SMI.

Om ledarna

I varje nummer av Smittskydd skriver Smittskyddsinstitutets generaldirektör om något aktuellt ämne.