Kjell Karlsson en MRSA-bärare
Vill man ta udden av all skrämselpropaganda om livet som MRSA-bärare är Kjell Karlsson från Åkersberga rätt person att tala med.
– Information, kunskap och sunt bondförnuft är det som hjälper mot rädsla, säger Kjell Karlsson.
Men han är kritisk till den okunskap som finns kring MRSA i samhället, inte minst bland vårdpersonal.
– Ja, jag funderar på att göra en anmälan till Hälso- och sjukvårdens patientnämnd eftersom jag allt som oftast känner mig utpekad som MRSA-bärare inom vården. I stället för att man involverar en MRSA-patient i den vanliga sjukvårdsapparaten känner man sig utsatt. Så fort jag är i kontakt med en sjukvårdsinrättning ställer jag mig frågan om jag blir diskriminerad, säger Kjell Karlsson.
Han berättar att han vid ett tillfälle besökte en sjukgymnast och hur sjukgymnasten visade rädsla när han informerade om att han var MRSA-bärare.
– Plötsligt fick jag inte vara bland träningsredskapen. Hon kände till MRSA men inte hur hon skulle hantera situationen och mig som bärare. Det kändes precis som på 80-talet när hiv kom. Det var helt upphaussat då med vårdpersonal i rymddräkter. I stället för saklig information fick man bara veta att det var en smittsam sjukdom.
Kjell Karlsson arbetade inom socialtjänsten på 80-talet och kom på så sätt i nära kontakt med hivsmittade personer när sjukdomen kom till Sverige. I dag känner han sig som bärare av MRSA lika utsatt som hivpatienterna gjorde då.
Saklig och tydlig information
– I dag är sjukvårdspersonalen lika rädd. Personal inom vården måste få saklig och tydlig information om vad det handlar om. Har de kunskapen och sedan använder sig av normal hygien på varje vårdavdelning då försvinner rädslan.
Kjell Karlsson har diabetes sedan många år. Han är numera synskadad och har neopatiska fotsår som sedan lång tid har krävt sjukvårdsbehandling. Därför kommer han allt som oftast i kontakt med sjukvården och därför träffas vi för intervju på infektionsavdelning 52, vid Huddinge sjukhus, söder om Stockholm.
Iaktta försiktighet
Han berättar att han i dag automatiskt läggs in på en infektionsklinik på grund av sitt MRSA-bärarskap.
– Som diabetiker skulle jag egentligen ha blivit inlagd på diabetesavdelningen vid Danderyds sjukhus. Jag tycker inte att man ska peka ut en grupp på det här sättet och få oss att känna som om vi vore farliga, man utmärker MRSA-bärarna.
– Som vårdpersonal ska du iaktta försiktighet men inte rädsla. Rädsla skapar kaos. Men en kunnig person handlar på ett rationellt och coolt sätt.
Fotavdelningen ett föredöme
Kjell Karlsson kan också lyfta fram goda exempel. Ett sådant är fotavdelningen vid Danderyds sjukhus.
– Jag får aldrig en tid där mitt på dagen utan alltid som sista patient. Efter mig kan de städa av avdelningen ordentligt. De är ett föredöme eftersom de inte gör någon stor sak av det hela. De visar respekt för patienten samtidigt som jag inte blir utpekad.
År 2000 fick Kjell Karlsson besked att han hade fått MRSA, men han vet inte exakt när eller var det hände.
– Troligen har det hänt på någon vårdinrättning. Men jag märker ingenting av det. Hos mig märks det inte överhuvudtaget. MRSA är en bakterie som du bär. De gånger du får problem är när du kommer i kontakt med sjukvården.
Han menar också att besparingskraven som ständigt råder inom landstingen försämrar situationen för MRSA-bärare och Kjell Karlsson skräder inte orden:
– Man skulle kunna säga att de värsta MRSA-spridarna är våra politiker som exempelvis drar in på hygiensjuksköterskorna som har gjorts inom Stockholms landsting. Vi kommer alltid ha problem med resistenta bakterier på sjukhus. Därför behövs hygiensjuksköterskor.
Otroligt stressigt
Enligt Karlsson är den andra stora gruppen MRSA-spridare doktorerna.
– På grund av besparingskraven är det otroligt stressigt på sjukhusen. Läkarna blir därmed slarviga och nonchalanta mot hygienkraven. Sjukhusens avdelningar borde lära av infektionsavdelningarna där god hygien tillhör rutinen.
Personligen lider inte Kjell Karlsson av sin MRSA och han reagerade inte speciellt när han fick beskedet.
– Chockad? Nej, det fodras mer för att chocka mig. Och jag kunde konstatera att det är inget farligt. MRSA är ett symtom, ingen sjukdom.
Inger Riesenfeld-Örn är sakkunnig läkare vid Socialstyrelsens smittskyddsenhet. Hon är väl medveten om att det finns bristande kunskaper bland vårdpersonal.
– Man blir beklämd när man hör sånt här. Han är ju inte den ende som upplevt svårigheter som MRSA-bärare. Jag tror smitta är något som skrämmer människor. Det är något man inte hundraprocentigt kan kontrollera, då kommer rädslan. Det kan vara svårt att nå ut med adekvat information och budskap.
Hon tycker också att synen på hygien hos gemene man ibland är inkonsekvent.
– Det är självklart för de flesta att duscha varje dag, men inte att tvätta händerna efter ett toalettbesök eller när man ska laga mat.
Handlingsprogram
Smittskydds- och vårdenheterna ute i landet arbetar med utbildning och information kring MRSA. I Stockholms läns landsting finns handlingsprogram för både sluten- och öppenvård som all personal ska ha kunskap om. Verksamheterna ansvarar för att vårdpersonal har adekvat utbildning och att hygienrutiner finns.
Socialstyrelsen ansvarar för samordning av smittskyddet och ska under 2006 satsa speciellt på tillsyn av vårdhygien.
– De sex regionala tillsynsenheterna ska sätta fokus på vårdhygien. De kan exempelvis besöka en vårdcentral för att kontroller vilken utbildning det finns i vårdhygien och vilka rutiner man har, säger Inger Riesenfeld-Örn.
– Och om det är så att man vid någon verksamhet försummar informationen och utbildningen inom MRSA kan vi gå ut och påpeka det.
