”Gemensamma brytpunkter gör att vi kan studera samband inom resistensövervakningen”
Fem frågor till Gunnar Kahlmeter, ordförande i EUCAST (The European Committee on Antimicrobial Susceptibility Testing).
EUCAST bildades 1996 av ESCMID (European Society of Clinical Microbiology and Infectious Diseases). 2002 fick Gunnar Kahlmeter i uppdrag att helt omorganisera EUCAST varvid de 6 europeiska brytpunktskommittéerna från Sverige, England, Tyskland, Frankrike, Holland och Norge fick det huvudsakliga ansvaret. EUCAST är fristående, men organiseras av ESCMID och de 6 europeiska brytpunktskommittéerna. Varje Europeiskt land har en representatnt i kommittén.
1 Vad är organisationens främsta uppgift?
– EUCAST:s främsta uppgift är att försöka ena Europa i gemensamma brytpunkter för antibiotika. Brytpunkter används av världens alla laboratorier för att avgöra när en bakterie ska klassificeras som behandlingsbar (känslig) med ett visst antibiotikum och när den skall klassificeras som ej behandlingsbar (resistent).
2 Varför är det viktigt att alla länder har samma brytpunkter för antibiotika?
– Därför att det är en förutsättning för god diagnostik, gemensamma behandlingsprinciper och en enhetlig övervakning av utvecklingen av antibiotikaresistens. Om en viss bakterie anses som känslig i ett land och som resistent i ett annat land ställer det till bekymmer. Gemensamma brytpunkter är också en förutsättning för att kunna studera samband kartlägga faktorer viktiga för resistensutveckling.
3 Når ni ut med ert arbete till samtliga länder i Europa?
– Vi ordnar kurser, konferenser och möten och vi har en mejlinglista och en egen webbplats, www.eucast.org, där vi publicerar vårt material. Dessutom når vi ut via EU, EMEA (det Europeiska läkemedelsverket), de nationella brytpunktskommittéerna och genom de nationella smittskyddsinstituten.
4 Vad hoppas du hinna med under ditt ordförandeskap fram till 2008?
– Mitt uppdrag som ordförande innebär att jag ska strukturera och leda processen och försöka uppnå enighet mellan länderna. Det har gjorts flera försök tidigare, men det har varit ett svårt arbete. Nu har vi kommit en bra bit på väg. Jag hoppas att EUCAST under mitt ordförandeskap ska bli en stadig organisation med bra rykte. Jag vill även att vi hinner med att gå igenom några antibiotikaklasser till. Hittills har vi hunnit gå igenom aminoglykosider, fluorokinoloner, linezolid och vi är nästan färdiga med karbapemener, cefalosporiner och aztreonam. Tabellerna finns publicerade på vår webbplats. Vi har även genom vårt nu stadfästa samarbete med det Europeiska läkemedelsverket gått igenom två nya antibiotika under registrering och fått förtroendet att tillsammans med verket bestämma gemensamma Europeiska brytpunkter. Det är unikt och något jag är stolt över att vi fått möjlighet att göra. Den amerikanska brytpunktskommittén, CLSI, (Clinical Laboratory Standards Institute), har arbetat hårt i många år för att göra samma sak i USA, utan att lyckats.
5 Vilken är den viktigaste frågan för att få kontroll över antibiotikaresistensproblematiken?
– Att vi inom och mellan alla länder talar samma språk, det vill säga att vi har samma uppfattning om när en bakterie är resistent och när den är känslig. Först då kan vi bli överens om skeendena och på allvar diskutera olika faktorers betydelse för drivandet av antibiotikaresistens.
