EPI-aktuellt, vol 9, nr 37 (16 september 2010)

Nyheter från Smittskyddssverige

Redaktionen

Redaktör: Frida Hansdotter
Ansvarig utgivare: Annika Linde

Tipsa om nyheter!

Har du tips om smittskyddsnyheter är du välkommen att e-posta redaktionen.

Prenumerera

Prenumerera på nyhetsbrevet EPI-aktuellt

Innehåll

Tuberkulos på flyktingförläggning i Gusum, Östergötland

En person boende på flyktingförläggningen i Gusum uppsökte akutmottagningen på Vrinnevisjukhuset i Norrköping i december 2009 på grund av produktiv hosta, viktnedgång och försämrat allmäntillstånd. Utredningen visade att patienten hade en öppen smittsam lungtuberkulos med en kavern. Patienten hade två månader tidigare uppsökt vårdcentral med rethosta och svettningar nattetid men inte blivit utredd.

Ett smittspårningsarbete påbörjades som omfattade 23 personer. De flesta av dessa var boende på samma flyktingförläggning som indexfallet. Flera av personerna hann söka vård innan de blev kallade till undersökning då ryktet spred sig att en av de boende på förläggningen var sjuk i en öppen smittsam lungtuberkulos. Några av dem hade då redan symtom som vid aktiv tuberkulos.

Av personerna som inkluderats i smittspårningsarbetet har sex diagnostiserats med lungtuberkulos utöver indexfallet varav fem är odlingsverifierade. Dessutom har ett fall av latent tuberkulos konstaterats. Två personer har avvisats från Sverige och fyra har avvikit till okänd ort. Av dessa påbörjades utredningar som inte hann fullföljas i fem fall (se figur).

Genom RFLP-typning och klusteranalys har tre av de sex personer med konstaterad lungtuberkulos visat sig tillhöra samma kluster som index, kluster 288. De andra två personerna vars diagnos odlingsverifierats har unika stammar som till >90 procent liknar kluster 288 och sannolikt också tillhör det klustret.

Under samma tidsperiod upptäcktes ännu ett lungtuberkulosfall tillhörande samma kluster från en annan ort i Östergötland. Det är mycket troligt att även detta fall har koppling till de övriga fallen i utbrottsutredningen.

Svårt att avgöra vem som smittat vem

Två av fallen var direktpositiva i sputum vid tiden för diagnos, indexfallet och en annan man. Vem som har smittat vem går inte att avgöra. Båda dessa personer har tidigare varit på en flyktingförläggning i Gällivare.

Förutom fallen i denna utredning finns det (från 2006 och framåt) 12 tidigare kända fall i Sverige tillhörande kluster 288. Gemensamt för alla dessa fall är att de kommer från Somalia. Bland de 12 tidigare kända fallen finns en man hemmahörande i Östergötland som insjuknade i tuberkulos före ankomst till Sverige. Det finns dock ingen känd koppling mellan honom och fallen i den aktuella utredningen.

Okänt om hälsoundersökningar genomförts tidigare

Det finns flera frågor runt detta utbrott som vi ännu inte har svar på. Det är till exempel okänt om fallen har genomgått hälsoundersökning eller inte innan de blev kallade till undersökning i samband med smittspårningsarbetet. Personerna har alla varit i Sverige mellan ett och tre år och de har i många fall flyttats mellan olika förläggningar och kommuner under den tiden. Information om hälsoundersökningar genomförts eller inte skulle kunna ge en indikation på om smittspridningen har skett i Sverige eller om personerna blivit smittade redan i hemlandet. Smittspridningen verkar i det här fallet ha skett i Sverige.

Brister i smittspårningsarbetet

Antalet rapporterade fall av tuberkulos har de senare åren ökat, framför allt i östra delen av Östergötland. Inga ytterligare resurser för övervakning av tuberkulos har skjutits till, vilket kan vara en anledning till att det i den aktuella utredningen uppstått brister i bland annat smittspårningsarbetet. Varje nytt tuberkulosfall som upptäcks i en utbrottsutredning ska leda till en ny separat smittspårning kring det nyupptäckta fallet, vilket inte har gjorts i den här utredningen.

Användning av olika identitetsnummer försvårar arbetet

Ofta används olika identitetsnummer till nyanlända personer av myndigheter och landsting. Detta försvårar arbetet med att söka upp individer som flyttat mellan landsting. Det försvårar också samarbetet mellan smittskyddsenheterna i olika landsting och för personal i vården som utför smittspårning, vård/behandling. Även samarbetet mellan landsting, migrationsverk och kommuner försvåras av att olika identitetsnummer används för samma person.

Läs mer om tuberkulos här

/Karin Strand, Smittskyddssköterska, Smittskyddsenheten Landstinget i Östergötland
Britt Åkerlind, Smittskyddsläkare, Smittskyddsenheten Landstinget i Östergötland

Publicerad i nyhetsbrevet EPI-aktuellt 2010-09-16

Smittskyddsinstitutet ordnar SMI-dag om tuberkulos

Antalet tuberkulosfall som rapporteras till SMI ökar bland utlandsfödda. Det är viktigt att man i vården är medveten om att tuberkulos fortfarande finns och vilka som tillhör riskgrupperna för att få tuberkulos. Den 7:e december ordnar därför Smittskyddsinstitutet en SMI-dag som vänder sig till de som jobbar med tuberkulos på något sätt eller är särskilt intresserade av sjukdomen.

En stor del av dagen kommer att handla om hälsoundersökningar av asylsökande. Alla asylsökande i Sverige ska erbjudas en hälsoundersökning, men långt ifrån alla undersöks.

Ovan beskrivs en spridning av tuberkulos på en flyktingförläggning i Östergötland. Det är troligt att flera av dessa fall har smittats efter ankomst till Sverige även om det inte går att säga säkert eftersom alla har samma ursprungsland. Situationen är troligen inte unik för detta utbrott då minsta gemensamma nämnare i ett kluster ofta är ursprungsland.

För att undvika möjlig smittspridning av tuberkulos bland utlandsfödda i Sverige är det angeläget att hälsoundersökningar med screening för tuberkulos genomförs så snart som möjligt efter ankomst till Sverige. Det är viktigt att även personer som har fått tillstånd att stanna i Sverige på grund av anknytning till anhörig erbjuds hälsoundersökning.

Inom kort kommer preliminärt program och anmälningsformulär finnas tillgängligt på SMI:s hemsida. Välkommen med din anmälan!

/Jerker Jonsson, Frida Hansdotter, Avdelningen för Epidemiologi, Smittskyddsinstitutet

Publicerad i nyhetsbrevet EPI-aktuellt 2010-09-16

Vaccination mot den nya influensan

När vaccinationsarbetet mot den nya influensan A(H1N1) startade enades landstingens smittskyddsläkare om att rapportera till Smittskyddsinstitutet hur många doser vaccin som använts i deras landsting. Detta rapporterades varje vecka. Om smittskyddsläkaren hade uppgifter om hur många personer som fått dos ett respektive dos två, vilka åldersgrupper som vaccinerats och antal vaccinerade i riskgrupperna rapporterades även det.

I landstingen skapades olika system för inrapportering av vaccinationsuppgifter till smittskyddsläkarna. I några landsting sattes det snabbt upp nya datasystem, i andra använde man sig av rapportering på papper. Fyra landsting använde SVEVAC, ett register för rapportering av vaccinationer som är under utveckling på Smittskyddsinstitutet. SVEVAC anpassades snabbt till att kunna ta emot registreringar av vaccination mot den nya influensan.

Under den pågående vaccinationskampanjen var det ibland svårt för vaccinatörerna att hinna med att både vaccinera och rapportera. Under senvåren och sommaren har därför smittskyddsläkarna fortsatt samla in uppgifter om vaccineringen. I nedanstående tabell redovisas vaccinationsstatistiken, men det kan fortfarande finnas en del vaccinationer som inte inkluderats i tabellen. De olika sätten att samla in vaccinationsrapporter gör att säkerheten i uppgifterna varierar mellan landstingen och man kan därför inte dra några säkra slutsatser vid jämförelser mellan landstingen.

Tabell: Vaccinationstäckning i landstingen beräknad från landstingens rapportering till Smittskyddsinstitutet.

Frågor som rör vaccinationstäckning i enskilda landsting besvaras av respektive smittskyddsläkare.

Övergripande frågor om vaccinationsstatistiken kan besvaras av Katarina Skärlund, Avdelningen för Epidemiologi, Smittskyddsinstitutet. Telefon: 08-4572357

Publicerad i nyhetsbrevet EPI-aktuellt 2010-09-16

Nya fall av VRE på Sollefteå sjukhus

Under våren 2010 uppkom ett utbrott av VRE på Sollefteå sjukhus som efter insatser efterhand syntes avstanna. Under sommaren rapporterades inga nya fall.

Nu har smittspårning kring ett känt fall identifierat nio ytterligare fall, majoriteten med direkt koppling till sjukhusvård. Utredning och åtgärder pågår, men i dagsläget kan givetvis fler okända fall finnas. Alla fallen hittills är van B, men pulsfältsbestämning återstår att göra på flera av fallen.

Läs även EPI-Aktuellt från 18 mars 2010: Utbrott av VRE och ESBL i Västernorrland

/Lars Blad, Bitr smittskyddsläkare, Landstinget Västernorrland

Publicerad i nyhetsbrevet EPI-aktuellt 2010-09-16

Shigellautbrott på förskola i Göteborg

I mitten av augusti insjuknade flera barn och personal på en förskola i Göteborg i magsjuka med symtomen diarré, feber och magknip. Barnen insjuknade under en tvåveckorsperiod. I enstaka fall noterades även blod i avföringen. Det troliga indexfallet insjuknade med tarmsymtom i början av augusti efter en utlandsresa. Detta barn vistades på förskolan under några dygn trots bukbesvär. En vecka senare fick ytterligare ett barn diarré och feber. Tre dygn senare insjuknade flera av barnen varav ett blev inlagt på barnklinik med feber och buksymtom, tyvärr utan att provtas. De följande dygnen insjuknade ytterligare flera barn i magsjuka med symtomen diarré och buksmärta. Drygt två veckor efter indexfallet insjuknade även tre av personalen.

Provsvar dröjde en vecka

Initiala faecesodlingar genomfördes på två av de sjuka barnen utan fynd av patogena bakterier. I ett virusisoleringsprov från faeces påvisades adenovirus. Efter ytterligare några dygn anlände provsvar från faecesodlingar gjorda på två av personalen med växt av Shigella sonnei. Det hade då gått en vecka sedan odlingarna tagits. Efter detta fynd odlades omgående samtliga barn på förskolan, personal och familjemedlemmar med symtom eller med riskyrken. Fyra av barnen var positiva för shigella. Positivt odlingssvar noterades även hos ytterligare en personal. Samtliga barn och vuxna utan buksymtom var odlingsnegativa. Alla fall med positiv odling behandlades med kinoloner.

Viktigt med upprepade odlingar

Sammanfattningsvis insjuknade 13 av totalt 21 barn och tre av personalen. Sekundärsmitta skedde även till två föräldrar samt ett syskon. Troligen har smittan förts vidare från ett av barnen som efter att ha kommit hem från en utlandsresa varit på förskolan trots tarmbesvär. Utbrottet illustrerar hur smittsamt shigella är i en förskolegrupp. Det understryker även vikten av upprepade odlingar vid misstanke om bakteriell etiologi till gastroenteritutbrott på förskolor och att barn med diarré inte skall vistas på förskola!

Läs mer om shigellainfektion här

/Leif Dotevall, bitr smittskyddsläkare, Smittskyddsenheten Västra Götalandsregionen

Publicerad i nyhetsbrevet EPI-aktuellt 2010-09-16

Salmonellautbrott på restaurang i Falun

Ett utbrott av Salmonella subspecies I av den specifika typen 4,5,12:b:-, d-tartrat positiv, kopplat till en thai- och kinarestaurang i Falun har utretts av smittskyddsenheten i Dalarna tillsammans med miljö- och hälsoskyddskontoret. I dagsläget är 18 fall kända, alla smittade mellan 8-31 augusti. Tre fall kommer från andra län, men har ätit på restaurangen under den aktuella tidsperioden.

Inkubationstiden för de smittade varierar mellan ett och fem dygn. De flesta har ätit en rätt bestående av tigerräkor, kyckling, nudlar och böngroddar. Personalen på restaurangen är provtagen och tre har befunnits vara positiva avseende Salmonella. Miljö- och hälsoskyddskontoret har gjort inspektion på restaurangen och tagit prover på livsmedel, men ingen Salmonella har påvisats. Provtagning av livsmedel hos grossister är också påbörjad och är delvis klar. Hittills har inga prover varit positiva. Analyser av böngroddar är ännu inte klara.

Miljö- och hälsoskyddskontoret beslutade den 8 september i samråd med ägaren att stänga restaurangen för sanering och kassering av samtliga livsmedel. Efter saneringen har svabbprovtagning genomförts, men provsvaren är ännu inte klara. Om de utfaller negativa för Salmonella kommer restaurangen åter att öppnas.

/Anders Lindblom, Smittskyddsläkare, Smittskyddsenheten i Dalarna
Bodil Petersen, Smittskyddssköterska, Smittskyddsenheten i Dalarna
Sofie Ivarsson, Epidemiolog, Avdelningen för Epidemiologi, Smittskyddsinstitutet

Salmonella subspecies I och hur dessa skiljs åt

Salmonella subspecies I är den tredje vanligaste inhemska salmonellatypen i Sverige. Subspecies I består dock av flera typer och de skiljs åt med olika antigenformler. Med anledning av utbrottet i Falun samt tidigare utbrott orsakade av subspecies I behövs ett förtydligande angående de olika typerna för att undvika missförstånd kring vilka fall som hör till vilket utbrott.

Salmonella enterica subspecies enterica I är en av sex subspecies av species Salmonella enterica. Den rapporteras av Smittskyddsinstitutets laboratorium som S. subspecies I tillsammans med en antigenformel. Antigenformeln 4,[5],12:i:- är den vanligaste typen i denna grupp, en typ som oftast kallas monofasisk Typhimurium. Salmonellautbrottet i Falun orsakades av en annan relativt vanlig typ, 4,[5],12:b:- (d-tartrat positiv) som kan vara en monofasisk S. Java. Båda typerna kallas monofasiska då de saknar uttryck för båda H-antigenfaser (se fullständig antigenformel för S. Typhimurium 4,[5],12:i:1,2 och S. Java 1,4,[5],12:b:1,2). Typerna har troligen sitt ursprung i Thailand och har tidigare förknippats med salmonellasmitta hos svenska thailandsresenärer. På senare tid har framförallt monofasiska Typhimurium ökat både i Sverige och i flera andra länder i Europa.

Läs mer om salmonellainfektion här

/Sofie Ivarsson, Epidemiolog, Avdelningen för Epidemiologi
Anneli Rasmusson, Biomedicinsk analytiker, Avdelningen för Bakteriologi

Publicerad i nyhetsbrevet EPI-aktuellt 2010-09-16

Fortsatt hög risk för rabies på Bali

Trots omfattande åtgärder är rabiessituationen på Bali fortfarande mycket allvarlig då det utbrott av rabies som pågått i snart två år inte har kunnat hejdas. Det som gör läget extra bekymmersamt är bristen på vaccin till både människor och djur. Tidigare har vissa provinser på södra Bali ansetts som områden med särskilt hög risk för smitta, men med nuvarande spridning av sjukdomen måste hela Bali betraktas som ett riskområde.

Hund vanligaste smittkällan

Rabies sprids med saliv från infekterade djur. Hund utgör den i särklass vanligaste smittkällan för människan, men alla varmblodiga djur kan infekteras och sprida smittan vidare. Infekterade hundar kan utsöndra rabiesvirus i sin saliv innan de visar tecken på sjukdom, vilket innebär att även till synes friska hundar kan vara smittsamma.

Undvik all kontakt med djur

Personer som reser till Bali bör undvika all kontakt med djur. Barn bör hållas under uppsikt eftersom de gärna klappar djur och inte alltid berättar om sina djurkontakter.

Vid eventuell kontakt med djur som innebär en smittrisk, så som bett eller slickning på slemhinna/skadad hud, är det viktigt att omgående rengöra såret och/eller den hudyta som kommit i kontakt med djurets saliv. Noggrann tvätt med tvål och vatten bör följas av riklig sköljning med sprit eller annat desinficerande medel. Därefter kontaktas läkare för bedömning av läget och eventuell vidare behandling.

Förebyggande vaccination bör övervägas i vissa fall

Personer som reser till Bali och som via yrket kommer att ha kontakt med djur bör överväga förebyggande vaccination. Denna består av tre doser vaccin (dag 0, 7, 21 eller 28). Även person som fått förebyggande vaccination skall söka läkare vid eventuell exposition.

Läs Smittskyddsinstitutets sjukdomsinformation om rabies här

/Anna-Lena Hammarin, Avdelningen för Virologi, Smittskyddsinstitutet

Publicerad i nyhetsbrevet EPI-aktuellt 2010-09-16

Brister i många förskolors arbete med hygien

Socialstyrelsen har nu publicerat resultat från det nationella tillsynsprojektet Hygien i förskolan som visar på brister i många förskolors arbete med hygien. Detta har varit ett stort och landsomfattande projekt där miljöförvaltningar i 197 kommuner har deltagit och utfört tillsynsbesök på en tredjedel av landets förskolor fördelade på 20 av landets 21 län. Här kan du läsa mer om resultatet och ladda ned rapporten

Publicerad i nyhetsbrevet EPI-aktuellt 2010-09-16