EPI-aktuellt, vol 7, nr 20 (15 maj 2008)

Nyheter från Smittskyddssverige

Redaktionen

Redaktör: Frida Hansdotter
Ansvarig utgivare: Annika Linde

Tipsa om nyheter!

Har du tips om smittskyddsnyheter är du välkommen att e-posta redaktionen.

Prenumerera

Prenumerera på nyhetsbrevet EPI-aktuellt

Innehåll

Första TBE-fallet för säsongen

Första fallet av TBE för säsongen har nu diagnostiserats i Stockholm län och det är hög tid att vaccinera sig om man vistas i områden med risk för TBE, se karta www.smittskyddsenheten.nu. Det kan vara brist på vaccin på vissa mottagningar medan tillgången kan vara god på andra, så det finns fortfarande goda möjligheter att vaccinera sig.
Vaccinet är inte 100%-igt men ger ett bra skydd mot TBE.

/Mona Insulander, smittskyddssjuksköterska, Smittskyddsenheten i Stockholms län

Publicerad i nyhetsbrevet EPI-aktuellt 2008-05-15

Difterifall i Norge

Två fall av difteri rapporterades i Norge förra veckan. De insjuknade är barn i en familj som nyligen besökt Lettland. Båda barnen är födda i Norge men är inte vaccinerade mot difteri.

Difteri har blivit mycket sällsynt sjukdom i de flesta länder i Europa, men fortfarande rapporteras det flertal fall årligen i Lettland, Ukraina, Vitryssland och Ryssland.

/Tiia Lepp, Avd för epidemiologi, SMI

Läs mer:

MSIS-rapport nr 10, 2008 (Nyhetsbrev från Folkehelseinstituttet i Norge)

Smittskyddsinstitutets sjukdomsinformation om difteri

Publicerad i nyhetsbrevet EPI-aktuellt 2008-05-15

Krim-Kongo blödarfeber i Turkiet

En kvinna från provinsen Sivas i Anatolien, Turkiet avled den 8 maj på Numune-sjukhuset i Ankara där hon vårdats för Krim-Kongo blödarfeber (Crimean-Congo Hemorrhagic Fever = CCHF).

CCHF tillhör gruppen Bunyavirus och identifierades för första gången 1944 på Krim och gavs namnet Krim Hemorragisk Feber. 1969 visade det sig att samma virus orsakade en stor epidemi med hög dödlighet i Kongo varefter det nuvarande namnet antogs. Fästingar av genus Hyalomma är både reservoar och vektor för CCHF-viruset. Viruset återfinns hos harar, fåglar, nötboskap, getter och får. Huvudsaklig transmission sker via fästingbett, men även vid direkt kontakt med fästingar, t ex vid avlägsnande av fästing med bara händer från djur eller människa. Smitta kan också överföras via blod eller vävnad vid slakt av djur. Smitta från människa till människa kan förekomma via blod eller vävnad och utgör ett problem för sjukvårdspersonal och andra som kommer i nära kontakt med smittade personer.

CCHF förekommer på många håll runt om i världen. Virus har isolerats från fästingar i Afrika, Asien, Mellanöstern och Östeuropa. Under senare år har ett flertal utbrott setts i Turkiet, Kosovo, Albanien, Bulgarien och Ukraina. Dock är antalet drabbade individer förhållandevis lågt med omkring hundra rapporterade fall per år. Under de senaste tio åren har dock en ökande trend iakttagits.

Inkubationstiden beror på hur infektionen förvärvats. Efter fästingbett är den vanligen 1-3 dagar, medan man efter kontakt med blod eller annan vävnad ser en förlängd inkubationstid omkring 5-6 dagar. Insjuknandet är plötsligt med hög feber, myalgi, yrsel, ljuskänslighet, illamående och kräkningar. Senare kan häftiga humörsvängningar ses och patienten kan bli förvirrad och aggressiv. Efter 2-4 dagar brukar agitationen ersättas av somnolens och medvetandesänkning. Case-fatality rate är uppemot 30%. Hos dem som överlever sjukdomen ses ofta en lång konvalescensperiod.

Kvinnan i det aktuella fallet hade själv avlägsnat en fästing som bet henne då hon vallade boskap 10 dagar innan hon avled. Hon insjuknade 2-3 dagar efter att hon blivit fästingbiten och lades in på provinssjukhuset varifrån hon sedan överfördes till Ankara.

Under de senaste dagarna har 10 barn från samma område som blivit fästingbitna tagits in på sjukhus för observation efter det att 6 andra barn inkom med symptom på CCHF den 7 maj.

Under de senaste 5 åren har 94 personer dött i Turkiet till följd av CCHF.

Man har sett en ökning av CCHF-utbrott i Östeuropa och orsakerna till detta är ännu inte fullständigt klarlagda. Vissa hävdar att klimatförändringar har medfört gynsamma förhållanden för fästingar i drabbade områden, medan anda studier pekar på att flyttfåglar medför fästingar.

Det finns i dagsläget inget tillgängligt vaccin mot CCHF, utan man får förlita sig på prevention genom att undvika kontakt med fästingar och djur i endemiska områden. Vid manifest sjukdom ges stödjande behandling med färsk frusen plasma, erytrocyter och trombocyter. Försök med lovande resultat har även gjorts med nukleosidanalogen ribavirin.

Torsdagen den 22 maj 09.30 försvarar Ida Andersson sin avhandling ”Crimean-Congo Hemorrhagic Fever Virus: Interferon-induced antiviral mechanisms and immune evasion strategies” i Gard-Aulan, Smittskyddsinstitutet, Nobels väg 18.

/Andreas Heddini, Kunskapscentrum för mikrobiologisk beredskap

Publicerad i nyhetsbrevet EPI-aktuellt 2008-05-15

Allvarligt utbrott av Acinetobacter baumannii i Spanien

Flera rapporter i media har under den senaste veckan uppmärksammat spridningen av multiresistenta bakterier av arten Acinetobacter baumannii på 12:e oktober-sjukhuset i Madrid. Tidningen El Pais rapporterar att 252 patienter på sjukhusets intensivvårdsavdelning varit infekterade av multiresistenta Acinetobacter baumanii under perioden februari 2006 till oktober 2007 och att 18 dödsfall kan associeras till infektion med den specifika bakterien (1). Trots intensiva försök med isolering och förbättrade vårdhygienrutiner lyckades man inte stoppa smittspridningen av bakterien varför man till slut rev hela intensivvårdsavdelningen och byggde en ny.

Acinetobacter baumannii är för tidigare friska individer en relativt harmlös bakterie men den kan hos sjuka patienter orsaka lunginflammation, urinvägsinfektion, blodförgiftning och sårinfektioner mm. Det är framför allt intensivvårdspatienter med nedsatt immunförsvar, som genomgår olika former av invasiva ingrepp och som behandlas med bredspektrum antibiotika som drabbas av infektioner med Acinetobacter baumanii. Utöver det uppmärksammade utbrottet på 12:e oktober-sjukhuset i Madrid finns flera utbrott av Acinetobacter baumannii rapporterade från såväl Spanien som Polen, Italien, Grekland, Turkiet och USA (2-6). Acinetobacter baumannii har också uppmärksammats i USA då bakterien associerats med sår- och skelettinfektioner hos hemvändande soldater från Irak och Afghanistan (7, 8). Acinetobacter baumannii är tillsammans med Stenotrophomonas maltophilia den bakterie som uppvisar den mest omfattande antibiotikaresistensen. Den ger därmed infektioner som i många fall är mycket svårbehandlade och vissa fall omöjliga att behandla med antibiotika (9, 10, 11).

Acinetobacter species förekommer även bland patienter på svenska sjukhus. Vi tycks dock hitintills vara relativt väl förskonade från multiresistenta Acinetobacter spp. På intenisvvårdsavdelningarna på Karolinska Universitetssjukhuset Solna identifierades under 2007 Acinetobacter species hos 31 patienter (12). På hela Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge noterades under samma period Acinetobacter spp hos totalt 160 patienter (13). Under våren 2007 uppmanades samtliga laboratorier i Sverige att rapportera fynd av karbapenemresistenta Acinetobacter spp till resistensövervakningssystemet ResNet. Under denna period rapporterades inget karbapenemresistent isolat (14). Multiresistenta Acinetobacter spp har dock rapporterats förekomma på svenska sjukhus, men i regel endast enstaka fall. Bland patienter som sökt vård efter tsunamikatastrofen i Asien 2004 noterades på Karolinska Universitetssjukhuset Solna att Acinetobacter spp förekom som fynd i sårodlingar samt att dessa isolat uppvisade en elakare resistensfenotyp jämfört med övriga Acinetobacter-isolat på laboratoriet (15). I en studie från 2002-2003 som inkluderade sju svenska universitetssjukhus återfanns ett karbapenemresistent isolat bland 53 undersökta (16). Inga kända utbrott av Acinetobacter spp på svenska sjukhus finns rapporterade i litteraturen. Konstaterad smitta mellan ett fåtal patienter har dock förekommit i Sverige.

Acinetobacter spp och då företrädesvis Acinetobacter baumannii är globalt sett en signifikant vårdrelaterad smitta framför allt bland patienter på intensivvårdsavdelningar. Detta beror sannolikt på att bakterien är extremt tålig och överlever länge i miljön samt att den lätt utvecklar resistens mot många typer av antibiotika (17-20). Det är av yttersta vikt att en god hygienisk standard finns inom vården för att förhindra smittspridning av Acinetobacter baumannii. En god basal hygienrutin i kombination med isolering och kohortvård har varit av avgörande betydelse för att stoppa smittspridningen i samband med utbrott (21-24). Acinetobacter baumanii avdödas av alkoholbaserade handdesinfektionsmedel under förutsättning att dessa används korrekt. Studier har visat att en felaktigt utförd handesinfektion har inadekvat effekt. Det är av yttersta vikt att händerna är torra då desinfektionsmedlet appliceras samt att det får verka i minst 30 sekunder. Våta händer leder till att desinfektionsmedlet späds ut och ger därför en försämrad avdödande effekt på Acinetobacter spp (25).

Behandling med karbapenem-antibiotika har lyfts fram som en oberoende riskfaktor för kolonisering/infektion med multiresistenta Acinetobacter baumannii i samband med pågående utbrott (26).

På 12:e oktober-sjukhuset i Madrid lyckades man inte häva smittspridningen varför intensivvårdsavdelningen byggdes om. Välplanerade och ur vårdhygienisk synpunkt genomtänkta lokaler är en förutsättning för att en god hygienisk standard skall kunna upprätthållas. Tillgång till handdesinfektionsmedel och egna hygienutrymmen är ytterligare strukturella faktorer som anses vara av vikt liksom personalens arbetsbelastning. Enligt rapporter i media har flera av dessa faktorer varit bristfälliga på det aktuella sjukhuset i Spanien.

Sannolikheten att en liknande situation skall uppstå i Sverige måste anses om ringa men går inte att helt bortse ifrån. Expositionen för multiresistenta Acinetobacter spp på svenska intensivvårdsavdelningar har hitintills varit relativt låg. Exempel från utbrott av andra svårbemästrade utbrott av multiresistenta bakterier på svenska sjukhus illustrerar att vi trots en relativt god hygienisk standard i Sverige på inget sätt är skyddade från spridning av antibiotikaresistenta bakterier (27, 28). Stora ansträngningar har under de senaste åren gjorts på många håll i Sverige för att föra fram vikten av en god hygienisk standard, goda basala hygienrutiner och en medveten antibiotikapolicy. Rapporter av utbrott som det vid 12:e oktober-sjukhuset i Madrid med fatala konsekvenser för patienter understryker vikten av ett fortsatt medvetet arbete för goda basala hygienrutiner och en medveten antibiotikapolicy inom svensk sjukvård.

/Karin Tegmark Wisell, Kerstin Mannerquist, Barbro Olsson-Liljequist, Sektionen för Antibiotikaresistens och vårdhygien, Johan Struwe, Sektionen för Zoonoser, miljöskydd och antibiotikaresistens, Smittskyddsinstitutet

Referenslista

Publicerad i nyhetsbrevet EPI-aktuellt 2008-05-15

Screening för moxifloxacin-resistenta Clostridium difficile - Korrigering

I förra veckans nummer av EPI-aktuellt beskrevs den pågående övervakningen av moxifloxacinresistenta C. difficile (se EPI-aktuellt nr 18-19). Dessvärre blev listan på deltagande laboratorium fel. Här kommer den korrekta listan på deltagande laboratorium:
Isolat screenas på laboratorierna i Eskilstuna, Gävle, Göteborg, Halmstad, Jönköping, Karolinska Huddinge, Karolinska Solna, Linköping, Malmö, Uddevalla, Uppsala, Växjö, Västerås, Örebro och Luleå.

/Karin Tegmark Wisell, Avdelningen för Bakteriologi

Publicerad i nyhetsbrevet EPI-aktuellt 2008-05-15

SMI-dag om vårdhygien i Luleå 2 juni 2008

OBS sista anmälningsdag 20/5!

Hög tid för anmälan till denna SMI-dag där möjligheter presenteras till förbättringsarbete i kommunernas vård, omsorg och hemsjukvård avseende vårdhygien. Dessutom belyses de senaste problemen med antibiotikaresistenta bakterier, specifikt tas upp ESBL, MRSA och C.difficile. Föreläsarna kommer från Socialstyrelsen, SMI och vårdhygien.

Dagen vänder sig till hygiensjuksköterskor, läkare, ST-läkare i Klinisk bakteriologi och virologi, ST-läkare i Infektionssjukdomar, personal inom smittskydd, landets medicinskt ansvariga sjuksköterskor (MAS) och andra som intresserar sig för vårdhygieniska frågor.

Länk till anmälan och program

Publicerad i nyhetsbrevet EPI-aktuellt 2008-05-15