Svensk antibiotikastudie visar väg mot minskad resistensutveckling

Behandlingstiden med antibiotika kan halveras hos kvinnor med njurbäckeninflammation. Det visar forskning från tidigare nationella Strama som nu publiceras i tidskriften The Lancet. Sedan studien redovisades 2010 har nu de flesta landsting ändrat sina behandlingsrekommendationer från 10-14 dagar till 7 dagars behandling. Denna kliniska prövning har finansierats enbart med offentliga medel, något som är ovanligt i Sverige och internationellt.

Nationella Strama, som numera är en del av Smittskyddsinstitutet, genomförde 2006-2008 en oberoende klinisk prövning som jämförde 7 och 14 dagars behandling med antibiotikatypen ciprofloxacin vid njurbäckeninflammation (pyelonefrit) hos kvinnor. Ciprofloxacin är ett av de vanligaste läkemedlen som används vid pyelonefrit. Studien visade att 7 dagars behandling gav lika god läkning som en kur på 14 dagar. Ciprofloxacin tillhör antibiotikagruppen kinoloner. Det är ett brett antibiotika som verkar mot ett stort antal olika bakterier, och som driver resistensutvecklingen även mot andra antibiotika. En rationell användning är mycket viktigt för att inte selektera fram resistenta bakterier.

– Resultatet av studien är mycket positivt då det innebär att användningen av denna typ av bredspektrumantibiotika kan minska. Vi hoppas nu att dessa viktiga resultat får internationell spridning, säger Gunilla Skoog på Smittskyddsinstitutet som ledde den kliniska prövningen.

Att kunna halvera behandlingstiden av ciproloxacin vid pyelonefrit är mycket viktigt då flera vanliga urinvägsbakterier redan idag visar en ökad kinolonresistens. Dessutom medför en kortare behandlingstid sannolikt också lägre risk för biverkningar av läkemedlet.

Sedan resultaten av studien redovisades i april 2010 på den europeiska mikrobiologi- och infektionskongressen ECCMID i Wien har nu de allra flesta landsting ändrat sina lokala behandlingsrekommendationer för pyelonefrit hos kvinnor från 10-14 dagar till 7 dagars behandling.

Forskning om optimal antibiotikaanvändning har inte prioriterats av industrin. Därför finns idag stora kunskapsluckor inom detta område.

– Det är positivt att vi visat att det är möjligt att genomföra denna typ av stora kliniska studier enbart med offentliga medel. Fler liknande studier behövs för att förlänga livstiden på de antibiotika vi har idag, säger Otto Cars, expert vid Smittskyddsinstitutet som var med och satte igång studien .

Kontakt:

Otto Cars, Smittskyddsinstitutet, 070-8920203

Torsten Sandberg, medicinskt ansvarig för studien, 076-099506