Fortsatt generös provtagning för hepatit C

Landstingen bör även i fortsättningen vara generösa med provtagning för att söka efter hepatit C hos personer som kan ha fått blod mellan 1965 och 1991. Däremot bedömer Socialstyrelsen, Sveriges kommuner och landsting (SKL) och Smittskyddsinstitutet att det inte längre är meningsfullt för landstingen att aktivt spåra personer som kan ha smittats av hepatit C via blodtransfusion under den tiden.

År 2007 publicerade Socialstyrelsen en rekommendation om att landstingen skulle genomföra screening av personer som kan ha fått blodtransfusion i Sverige före 1992. Syftet var att hitta individer som kunde ha smittats med hepatit C-virus via blodtransfusion. En av anledningarna var att hepatit C numera går att behandla och att allt bättre behandlingsmetoder blivit tillgängliga.

De grupper som ansågs mest angelägna att aktivt leta upp och erbjuda testning var personer som under perioden 1965–1991 hjärtopererades som barn, vårdades på neonatalavdelning för utbytestransfusion eller prematuritet, eller behandlades för cancer under barnaåren. Man antog att dessa personer ofta var omedvetna om att de fått blodtransfusioner, att många fortfarande var i livet och att de nu kunde vara aktuella för behandling mot hepatit C. Tack vare screeningen har cirka 350 transfusionssmittade personer upptäckts som kan bli aktuella för behandling. En ganska stor andel var kvinnor som fått blod i samband med graviditet och förlossning. Dessutom var det ett antal som smittats i samband med kirurgi eller olycka i vuxen ålder som identifierades.

Det har däremot varit betydligt svårare att nå dem som fått blod som barn. Endast några få ur denna stora grupp har kommit till provtagning och det är inte möjligt att spåra dem via olika typer av register

Resultaten av spårningsinsatserna tyder på att det särskilt är yngre ”friska” individer i riskgrupper som hittills inte har nåtts av kampanjen. Socialstyrelsens, Smittskyddsinstitutets och SKL:s bedömning är nu att landstingen har kommit så långt det är möjligt med aktiv spårning. Därför rekommenderar Socialstyrelsen inte längre landstingen att aktivt söka efter individer i riskgrupper. Det är nu viktigt att landstingen fortsätter att vara generösa med provtagning av individer där man misstänker att de kan ha fått blod under åren 1965–1991.