"Tuffa tider för flunsans frontsoldat"

Man får vara snabb i vändningarna, influensan väntar inte på någon i sin rusch runt jorden. Det har man alldeles klart för sig om ens jobb är att både upptäcka och analysera det nya viruset. Och som om inte det räckte ska Mia ta hand om massmedias oräkneliga frågor.

Mia Brytting. Bild: Lena Katarina Johansson. – I tidigare pandemier har det nya viruset alltid slagit ut de gamla A influensorna, så kanske kommer den nya influensan att ta den vanliga säsongsinfluensans plats. Jag skulle faktiskt önska det, säger Mia Brytting, chefsmikrobiolog vid Smittskyddsinstitutet (SMI). Hon menar att den nya influensan i dagsläget är snällare än den gamla H3N2 som brukar cirkulera hos oss under vintern.
Inte många svenskar kan ha undgått att höra eller se henne de senaste månaderna och Mia Brytting konstaterar smått uppgivet att media är en del av jobbet.

– Efter många års arbete med influensa har jag kunskap i ämnet och får därför svara på journalisternas frågor. Men nej, jag anmälde mig inte frivilligt.
Medietrycket blev snabbt mycket stort och under nästan hela maj månad var hon informatör dagtid och fick sedan jobba ikapp laboratorieanalyserna på kvällar och nätter, då arbetsuppgifterna snabbt lade sig på hög.

– När det var som värst hade man fem väntande samtal varje gång man lade på. Det blev för mycket, jag satt i telefon när jag behövdes på andra ställen.
Mia Brytting understryker att SMI självklart måste ha en bra kontakt med massmedia, men ibland undrar hon om det är rimligt att tala med reportrar 90 procent av sin arbetstid. Kanske kunde det räcka med en organiserad pressträff per dag under hektiska tider?

Inte koll på allt

Informationen ändras mycket snabbt i en pandemi och hon försöker att hålla sig uppdaterad så gott det går och säger att hon ju borde ha koll på mycket mer än vad hon rimligtvis kan hinna med.
– Det finns kniviga frågor, men då hänvisar jag till den myndighet som är ansvarig. Jag har nog blivit lite hårdare på den punkten och jag sållar mer och skickar frågor vidare dit där de hör hemma. Men jag kan för all del förstå att en journalist inte alltid kan veta vilken myndighet man bör vända sig till.

– Samtidigt är det ju roligt och det ska sägas att jag lär mig oerhört mycket av alla frågor jag får. Vad folk är oroliga för – det kanske inte alltid är vad vi experter tror. Och då vet vi bättre vad vi ska informera om.

En del frågor kan man inte förbereda sig på annat än genom att få dem ställda. Det kan vara allt från världsomspännande vaccinkonspirationer till hur tjock nålen på vaccinationssprutan kan vara.
– Ibland ligger de utanför min kompetens och väldigt många vill självklart att man ska ha en kristallkula, ”när kommer pandemin?”, ”när förändras viruset?” och ”kommer det att bli farligare?” – jag har förstås inte svar på allt, säger Mia Brytting.

Etablera ny diagnostik

I grunden har hon och myndigheten bara några få konkreta råd för att minska risken för smitta. Att vaccinera sig när det blir möjligt, att inte gå till jobbet sjuk, att ha god sjukdomsetikett och att ha god handhygien.
– Mitt egentliga jobb är att etablera ny diagnostik, hålla koll på vad det är för virus som cirkulerar i Sverige och hur det ser ut i förhållande till det virus som cirkulerar i resten av världen. Jag ska dessutom kontrollera att vaccinet kontinuerligt matchar viruset. Kommer rapporter om en ny mer aggressiv virusvariant så måste jag ta reda på vad som ligger bakom och se över vilka metoder vi behöver sätta upp för att kunna studera om den varianten finns i Sverige.

När den nya influensan kom var det första Mia Brytting och hennes kollegor gjorde att etablera diagnostik som sedan erbjöds till landets samtliga laboratorier. I princip alla tackade ja, något hon menar beror på att man i god tid har byggt upp fungerande nätverk med alla svenska laboratorier.
– Det var ett enormt tryck på att vi skulle få fram det första positiva provet, och vi var själva otroligt beroende av att få det klart så att vi kunde leverera kontrollmaterial till alla laboratorier.

Kommer att mutera

Inom en månad hade Mia Bryttings sektion etablerat diagnostik och skickat ut kontrollmaterial så att laboratorierna kunde kontrollera att deras diagnostik fungerade.
– Tidigare var det många laboratorier som använde diagnostiska metoder med lägre känslighet. Tack vare denna pandemi har nu många laboratorier gått över till molekylär diagnostik av influensa, något som har förbättrat influensadiagnostik i Sverige.

När proverna kommer till SMI undersöks om viruset är känsligt för de antivirala läkemedel som finns, om viruset liknar vaccinstammen samt om viruset har några mutationer som antyder att det kan orsaka svår sjukdom. En vanlig fråga är just om viruset muterat.
– Det ligger i influensavirusets natur att kunna förändra sig, det vill säga att mutationer sker ständigt.

Ju fler personer som har haft ett virus, desto svårare får viruset att sprida sig, det finns helt enkelt inte tillräckligt många som kan smittas. Då får viruset ett immunologiskt tryck på sig och muterade stammar kan då få en fördel så att de kan smitta vidare. – Just nu är en förändring ingen fördel eftersom det finns så många som kan smittas ändå. Därför är alla stammarna av den pandemiska influensan väldigt lika varandra över hela världen, säger Mia Brytting.

Snabba svar

– Att pandemin kommer har vi alltid vetat. Är man väl förberedd är hälften vunnet. När vi står inför ett helt nytt virus som vi inte vet någonting om, men som vi inser har potential att sprida sig över hela världen, är det ett problem som vi måste lösa.

Mia Brytting säger att Världshälsoorganisationen (WHO) visade sin styrka i samband med sarsutbrottet 2003. Det har funnits influensanätverk i WHO:s regi ända sedan 1940-talet, men nu satte man ihop ett helt nytt nätverk på 20 laboratorier som dagligen hade kontakt och prestigelöst delgav varandra information. Dessa var i sin tur ständigt uppkopplade till laboratorier världen över i frågor om PCR-system, reagenser, klinisk information etcetera.
– Det blev snabbt uppenbart att inte varje land kan sitta och tjuvhålla på sin information.

Den första rapporten om den nya influensan kom onsdagen den 22 april. Två ungdomar i USA var smittade av svininfluensa – vilket i sig inte är konstigt. Varje år smittas några personer av svininfluensa. Men på fredagen kom rapporter om fler smittade i USA och om ett antal fall i Mexiko som dessutom under lång tid rapporterat om ovanligt många fall av olika luftvägsinfektioner som man inte hade diagnostiserat.
– På SMI lade vi ihop ett plus ett och insåg omedelbart att något var på gång. På lördagen hade vi telefonmöte med Socialstyrelsen (SoS). Samma dag fick vi också hela virusgenomets sekvens från WHO-nätverket efter att det amerikanska smittskyddsinstitutet (CDC) hade sekvenserat stammarna från de först insjuknade, säger Mia Brytting.

Hon skickade genast informationen vidare till samtliga svenska laboratorier, och gjorde det därmed möjligt för dem att studera genomet samt att kontrollera befintliga metoder och etablera nya metoder för den pandemiska influensan.
– Från amerikanska CDC till Sveriges laboratorier på ett dygn. Mycket snabbare kan det inte gå.

Hon medger att det på sätt och vis är en positiv känsla, fastän det rör sig om insikten att vi står inför en pandemisk influensa.
– Vi höll ju på med torrsim ett bra tag och så plötsligt den 24 april så ramlade vi ner i vattnet. Och vi simmade riktigt bra.

Över för denna gång?

Det förberedande nätverksarbetet är en förklaring till det framgångsrika arbetet.
– En annan är att vi från 2006 fått särskilda pandemipengar för att bygga upp så kallad sentinelprovtagning (ett system som övervakar hur mycket influensa det finns i samhället vid ett givet tillfälle). Med hjälp av dessa medel har vi byggt upp en maskinpark som gör det möjligt att analysera stora mängder prover.
Detta är något Mia Brytting säger sig vara enormt tacksam för, särskilt som SMI under den inledande perioden av influensaförloppet var det enda laboratorium som analyserade prover specifikt för den pandemiska influensan. Utan denna förstärkning av analyskapacitet hade SMI inte klarat anstormningen av patientprover.
– I normala fall har vi ju ingen rutindiagnostik för influensa. Men tack vare pandemistödet fanns alla nödvändiga resurser på plats. Allting fungerade klockrent, det förberedande arbetet var helt rätt, säger en påtagligt nöjd Mia Brytting. Den mikrobiologiska beredskapen är god.

Just nu är den viktigaste uppgiften att övervaka virusets arvsmassa för att se om det förändrar sig.
– Vi följer kontinuerligt upp mutationernas inverkan på de molekylära metoderna som vi använder genom att vi sekvenserar delar av virusets arvsmassa. Samtliga sekvenser läggs in i offentliga databaser så att alla kan ta del av våra resultat.
Framtiden tar Mia Brytting i korta steg.

Efter en första topp av den nya influensan kan vi andas ut några veckor innan nästa topp kommer. Men redan nästa år kan vi antagligen lägga den nya influensan till handlingarna. Den kommer att bli en vanlig säsongsinfluensa och hemsöka oss år efter år. Kanske kommer den så småningom att ingå i säsongsinfluensavaccinet, säger hon.

Text: Marco Morner, tidningen Smittskydd