Antibiotika och antibiotikaresistens

Odling med bakterierna Acinetobacter. De är multiresistenta och kan därför ohämmat växa i närheten av lapparna med olika sorters antibiotika. Denna typ av resistens kallas ESBLCARBA och är ett av de största resistenshoten just nu. Fotograf, Lars Pettersson. Bilden har tidigare publicerats i Läkartidningen nr 35 2006. Antibiotika är en grupp läkemedel som används för att behandla bakteriella infektioner.

Bakterier som utvecklat motståndskraft, resistens, mot antibiotika är ett växande folkhälsoproblem som orsakar ökad sjuklighet och dödlighet. Det medför också stora kostnader för sjukvården bland annat i form av förlängda vårdtider och dyrare läkemedel. Resistenta bakterier äventyrar inte bara behandlingen av svåra bakterieinfektioner. Vår moderna sjukvård är beroende av effektiva antibiotika vid exempelvis cancerbehandlingar, transplantationer och operationer som innebär en ökad infektionsrisk.

Antibiotikaanvändning är kopplat till såväl uppkomst som spridning av resistens. Därför är det viktigt att antibiotika används rationellt - bara när det behövs och på rätt sätt. Det preventiva arbetet med vårdhygien och goda hygienrutiner i samhället går hand i hand med arbetet att bromsa resistensutvecklingen. Genom att minska smittspridning och infektioner minskar man även behovet av antibiotika. Detsamma gäller barnvaccinationsprogrammet samt influensa- och pneumokockvaccinationen av äldre som minskar infektionstrycket.
Resistenta bakterier kan spridas mellan människor, djur och i miljön. Dessutom kan bakterier sinsemellan utbyta resistensgener, vilket bidrar till spridningen av resistens. Dessa komplexa samband ställer höga krav på en effektiv nationell och lokal resistensövervakning. Dessutom krävs på internationell nivå en fortlöpande epidemiologisk information om resistenta bakteriestammar och analys av hur de sprids i olika vårdmiljöer och i samhället.

Parallellt med arbetet att bevara effektiviteten hos befintliga antibiotika så länge som möjligt krävs även stimulans av forskning med sikte på utveckling av antibiotika med nya verkningsmekanismer.

Smittskyddsinstitutets utökade ansvar för en rationell antibiotikaanvändning

Smittskyddsinstitutet (SMI) har sedan tidigare arbetat med övervakning av antibiotikaresistens och med vårdhygienfrågor. Den 1 juli 2010 överfördes även nationella Stramas regeringsuppdrag till SMI. Det innefattar exempelvis att övervaka antibiotikaförbrukningen i Sverige. Vid SMI finns numera ett Strama-råd som ska bistå myndigheten i frågor som rör en rationell antibiotikaanvändning för minskad antibiotikaresistens. De arbetsuppgifter som tidigare utfördes vid Strama-kansliet utförs nu vid enheten för Antibiotika och vårdhygien på SMI. Denna förändring är ett led i regeringens ambition att sammanföra kompetensen inom området på nationell nivå för att kunna ge andra aktörer ett ännu bättre stöd i detta samhällsviktiga område. Lokala Strama-grupper i landstingen fortsätter sitt arbete på regional nivå.

I Smittskyddsinstitutets uppgifter inom området antibiotika och antibiotikaresistens ingår att:

  • arbeta för att bevara möjligheten att effektivt använda antibiotika vid bakteriella infektioner hos människor och djur
  • sammanställa och aktivt förmedla kunskap i frågor som rör antibiotikaresistens till hälso- och sjukvården, socialtjänsten och allmänheten
  • medverka till att förskrivare, övriga berörda yrkesgrupper och allmänheten tillämpar de kunskaper som finns om antibiotikaresistens,
  • främja insatser på lokal och regional nivå i frågor som rör antibiotikaresistens, och
  • inom sitt verksamhetsområde uppmärksamma frågor som rör annan mikrobiell resistens än antibiotikaresistens, vårdrelaterade sjukdomar och vårdhygien.

Dessa arbetsuppgifter baseras på det grundläggande arbete som bedrivs vid myndigheten genom mikrobiologisk och epidemiologisk resistensövervakning samt övervakning av antibiotikaförbrukningen. I detta arbete ingår att upprätthålla och vidareutveckla metoder för verifiering av resistens, epidemiologiska typningsmetoder samt extern kvalitetssäkring av resistensbestämningar. SMI ska också bedriva sådan forskning som är nödvändig för att fullgöra myndighetens uppdrag, samt följa och analysera utvecklingen inom området både nationellt och internationellt.

Uppdaterad 2010-12-16 09:00

Nyhetsarkiv

Antibiotikaresistens

Nyhetsarkiv

Prenumerera på nyhetsbrev

Fakta & fördjupning

Antibiotikaresistens